Kategoria: Material

• Kort som beskriver lektionens struktur 
• Lugn musik eller ljud för att sätta sig ner 
• Bilder: hjärna, vakthund, ryggsäck och uggla 
• Affisch och/eller kort om att påverka sitt mående 
• Uppgift om att påverka sitt mående 
• Mall för att prova metoder 
• Pensel för varje elev/halvklass 

Låt klassen lysa -avtal bör vara synligt i varje lektion och påminna om det i början av lektionen. 

Lektionsstrukturen kan gås igenom och sättas upp med hjälp av bilder. 

Snart kommer du att få gå på en liten mental resa till din trygghetsplats, men innan dess ska vi förbereda oss för att börja Låt klassen lysä -lektion. 

Ta en bra position på din stol så att dina fötter vilar stilla på golvet (eller fotstöd). Sätt dina händer på dina  knän eller på bordet framför dig. Om du känner dig trygg kan du stänga ögonen en stund eller titta på bordet framför dig för att få lugn och ro. Låt oss lugna andningen och genom det hela kroppen. Andas in och långsamt ut. Upprepa några gånger. Snart kommer du att höra lugn musik/ljud, och du kan fortfarande hålla ögonen stängda eller titta på bänken och börja din resa. 

Instruktören läser med en lugn röst, långsamt och med pauser: 

”Sätt dig bekvämt och stäng ögonen om du vill. Andas lugnt. Föreställ dig att du är på en plats där du känner dig trygg och bra. På den här platsen känner du dig verkligen lugn och bra. 

Den här trygga platsen kan vara hemma eller någon annanstans. Det kan vara inomhus eller ute i naturen. Det kan vara en verklig plats, kanske har du varit där tidigare. Den platsen kan också vara påhittad, kanske från en berättelse. 

Stanna kvar på din trygga plats en stund. Titta omkring dig. Hur ser det ut där? 

Hör du några lugnande ljud? 

Finns det någon person, ett husdjur eller något föremål som ökar känslan av trygghet? 

Du känner dig verkligen bra och trygg här. Du kan alltid återvända till den här platsen i ditt sinne när du vill lugna dig. Andas några gånger djupt och lugnt, och samtidigt känner du glädje och trygghet. Det här är din plats, som du kan komma tillbaka till i ditt sinne när du vill. 

Gradvis kan du komma tillbaka från din trygghetsplats till nuet och till denna plats. Dina ögon öppnas och känslan av välbefinnande och trygghet fortsätter. Bra. Tack!” 

Efter övningen kan man kort diskutera. Hur kändes övningen? Hur känns det i din kropp när du har en känsla av trygghet? Det finns inga rätta eller felaktiga svar, varje persons upplevelse är unik. Det är inte alltid lätt att komma till ro om man inte har övat på det tidigare. Som fortsättningsövning kan man rita/måla sin egen trygghetsplats eller skriva om den.  

Vad behövs: Hjärnan, vakthund, ryggsäck och uggla 

Nästa steg är att undersöka hjärnans funktion vid känslomässiga situationer. Vad händer i vår hjärna när vi får information genom våra sinnen och reagerar på den, antingen omedvetet eller medvetet? Vi kommer särskilt att titta på amygdalas, hippocampus och frontallobens funktion. Dessa beskrivs som en vakthund, en ryggsäck och en vis uggla. En bild på hjärnan och symboler för olika delar (hund, ryggsäck, uggla) används som stöd under lektionen. 

Nästa steg är att undersöka vad som händer i våra hjärnor när känslor väcks. Alla våra hjärnor fungerar på detta sätt, även om våra känslomässiga reaktioner ser olika ut. Hjärnan består av många olika delar, men idag kommer vi att titta närmare på tre delar som är viktiga för känsloreglering. 

Amygdala (Vakthund) 

Amygdala är hjärnans centrum för känslor, vår vakthund. Genom våra sinnen (syn, hörsel, lukt, smak, känsel) observerar vi hela tiden tecken på trygghet eller fara i vår omgivning. Här talar vi om tecken på trygghet eller fara i vardagliga situationer, inte om stora hot som till exempel en orkan. Tecken på trygghet kan vara ett leende, ögonkontakt, nickande eller vänliga ord. Tecken på fara kan vara att rynka pannan, titta bort, en obehaglig lukt eller smak. Vakthunden är väldigt ivrig och reagerar snabbt. Den är så ivrig att skydda oss och upptäcka faror att den ibland agerar för snabbt eller i onödiga situationer. När hjärnan går in i alarmläge, reagerar vi genom att slåss, fly eller frysa. 

Vi kan diskutera elevernas erfarenheter. Minns du en situation där du har slagits (t.ex. knuffats, sagt något elakt), flytt (t.ex. sprungit bort, gömt dig, dragit dig tillbaka till din egen bubbla) eller frusit (t.ex. inte kunnat säga något eller agera i situationen)? Vilken av dessa tre reaktioner är vanligast för dig? 

Hippocampus (Känsloryggsäck) 

Hippocampus är hjärnans minnesbank, vår känsloryggsäck. När vi agerar i olika situationer kommer våra tidigare erfarenheter från liknande situationer att påverka vårt sätt att agera här och nu. Till exempel, om du ser en hund, påverkas ditt sätt att agera av om hunden tidigare slickat dig, ignorerat dig, hoppat på dig eller bitit dig. 

Frontallob (Vis uggla) 

Frontalloben är hjärnans vis uggla, vårt kontrollcenter. Den vis ugglan behövs för att tänka, reflektera, reglera oss själva, fatta beslut och ta hänsyn till andra. Frontalloben utvecklas nästan fram till 30 års ålder, så din frontallob är fortfarande under utveckling, och därför behöver du övning och stöd för att hantera känslomässiga situationer och självreglering. 

Om vakthunden börjar skälla högt kan den visa ugglan fly bort, vilket betyder att din frontallob inte kan fungera. Då har vi inte tillgång till våra tankar och regleringsförmåga utan handlar impulsivt och kan skada oss själva eller andra. 

Vi kan få tillbaka ugglan och återställa vår frontallob genom att lugna oss själva, till exempel genom andning. Vi har redan övat på glidbackar och fingerandning. Dessa kan användas i situationer där vi behöver lugna kroppen och sinnet. Även beröring (t.ex. att klappa eller skaka kroppen), rörelse eller stöd från någon annan kan hjälpa till att lugna oss och få tillbaka vår tankeförmåga så att vi kan agera på ett sätt som främjar välmående för oss själva och andra. Tekniker för självreglering är färdigheter som vi kan lära oss. Senare under lektionen får alla fundera på vilka metoder som passar dem för att påverka sitt eget mående. 

Vi kan diskutera elevernas erfarenheter. När börjar vakthunden lätt att skälla och den vis ugglan flyr bort? Vilka känslor har väckts i dessa situationer? Har du någonsin gjort något innan du tänkte? 

Siegel’s Hand Model 

(För vuxna: Engelsk video om Siegel’s Hand Model) 

Dr. Dan Siegel’s Hand Model of the Brain: 

Hjärnans delar och deras kopplingar kan illustreras med psykiater Dan Siegels handmodell. Eleverna bildar en modell av hjärnan med sin egen hand enligt lärarens instruktioner. 

Vi provar tillsammans hur vår hjärna fungerar i känslomässiga situationer. (Höj händerna med fingrarna uppåt och vik först in tummen i handflatan.) Tummen är amygdala, vår hjärnas vakthund, som ger en varning när den upptäcker något hotande i vår omgivning. (Sänk de andra fingrarna över tummen.) Fingrarna är frontalloben, den visa ugglan. Det är vårt tänkande, övervägande och självreglerande centrum. Hjärnans delar är nu kopplade till varandra och utbyter information. 

När sinnena upptäcker något hotande ger vakthunden en varning. (Börja röra tummen under de andra fingrarna.) Samtidigt påverkar våra tidigare erfarenheter från vår känsloryggsäck vårt sätt att agera i situationen. När vakthunden skäller högt, kan den visa ugglan fly bort (Höj fingrarna uppåt). Nu märker vi att hjärnans delar inte längre är kopplade till varandra och informationen kan inte flöda. Då har vi kaos i vårt sinne och kan inte tänka klart eller fatta rationella beslut. 

I sådana situationer kan vi till exempel använda andning för att lugna oss och återställa vakthunden och ugglan i sina rätta positioner och få dem i kontakt med varandra. Andas några lugna andetag och gradvis kommer hunden och ugglan tillbaka i kontakt. (Vik tummen tillbaka till handflatan och lägg fingrarna gradvis över tummen.) Nu har vi återigen tänkande och självreglering tillgängligt, så vi kan agera på ett övervägt sätt, med hänsyn till oss själva och andra. 

Fortfarande övningar och reflektioner kring hur hjärnan reagerar, samt hur vi kan påverka vårt mående genom olika tekniker. 

Vi gör ständigt observationer, och vår hjärna bearbetar dem. I den här leken observerar vi noggrant förändringar i vår omgivning med synsinnet och anpassar vår handling efter våra observationer. 

För leken ställer sig deltagarna i en cirkel. Vem som helst får börja med en synlig och upprepad rörelse medan de står stilla, till exempel att vinka med handen. När någon upptäcker rörelsen börjar de genast imitera den. En ny rörelse kan startas av vem som helst, men först när alla gör den föregående rörelsen. 

Meddelanden färdas blixtsnabbt genom oss människor. Till exempel när ögat uppfattar något, reagerar vi ibland med en rörelse innan hjärnan hinner överväga och tänka igenom situationen. I den här leken observerar vi med känselsinnet och försöker snabbt föra vidare ett meddelande. 

Deltagarna sätter sig i en cirkel och håller varandra i händerna. Telegrafmeddelandet skickas vidare genom att man klämmer personens hand bredvid sig en gång. När meddelandet flyter på smidigt kan leken göras mer utmanande genom att variera antalet handtryck. Två handtryck innebär att telegrafmeddelandet byter riktning. 

Material: Affisch eller kort om att påverka sin sinnesstämning, uppgift om att påverka sin sinnesstämning, lim, skrivmaterial. 

I början av lektionen undersöker vi hur vår hjärna fungerar i känslomässiga situationer. Nu ska vi ta reda på hur vi själva kan påverka vårt mående i dessa situationer. Alla kan lära sig regleringsstrategier för att förstärka eller dämpa känslor beroende på situationen. Vi hamnar alla i situationer där det är viktigt att reglera våra känslor för att värna om vår egen eller andras välbefinnande. 

Om något gör oss irriterade, kan det vara bra att dämpa känslan för att undvika att säga eller göra något som sårar oss själva eller andra. När vi lyckas med något, antingen själva eller tillsammans med andra, kan vi förstärka den känslan genom att fira eller ge beröm. 

Vi kan påverka vårt mående genom kroppen, tankarna eller handlingar. På den här affischen finns exempel på strategier som kan hjälpa oss att lugna vår ”vakthund” och kalla tillbaka den ”visa ugglan”. 

Vi går igenom de tre delarna en i taget och diskuterar elevernas erfarenheter. Har du använt någon av dessa strategier? Vilken och i vilken situation? Hur påverkade det ditt mående? 

Eleverna gör arbetsbladet om att påverka sin sinnesstämning och väljer strategier som passar dem. Till sist kan de som vill, eller alla, dela en strategi de valt med klassen, en mindre grupp eller en partner. 

Det finns många sätt att påverka sin sinnesstämning utöver dessa exempel. Det viktigaste är att du hittar det som passar just dig. På arbetsbladet markerar du med ett kryss vilka strategier som känns bra för dig. 

Material: Uppgift om att påverka sin sinnesstämning. 

Längst ner i uppgiften finns en hemuppgift där eleverna funderar över fler strategier de kan använda hemma (t.ex. hoppa på studsmatta, pärla eller pyssla, röra sig i naturen). Vi kan tillsammans komma på några exempel. 

Material: Underlag för att testa strategier. 

Läraren väljer, eller så väljer klassen tillsammans, tre strategier för att påverka sin sinnesstämning. Skriv eller rita strategierna högst upp i rutorna på en plansch. Varje gång en elev använder en strategi kan de markera det i tabellen. 

Det är bra att handleda och modellera användningen av strategierna i klassens vardag (t.ex. göra en andningsövning före ett prov, ha en lugn målar- eller lässtund efter lunch, göra en kort rörelsepaus). Strategier som testas gemensamt kan markeras med en särskild symbol, t.ex. ett hjärta, i strategiräknaren. 

Efter en tid kan klassen välja nya strategier att testa och följa upp. 

Idag har vi pratat om hur vår hjärna fungerar i känslomässiga situationer och hur vi kan reglera våra känslor. Du har också fått fundera över strategier som passar dig. Klassen har fått en strategiräknare för att följa användningen av dessa metoder. 

Vi avslutar lektionen genom att tacka klassen och lyfta fram en gemensam framgång (t.ex. ”Ni kom på bra strategier för känsloreglering”). 

Berätta att lektionerna alltid avslutas med en lugn stund. Vi gör en avslappningsövning där vi ”målar” med en pensel (eller ett finger) på ryggen på personen framför oss, enligt instruktionerna. 

Eleverna sätter sig i en cirkel så att de har någon framför sig. Penseln gör det lättare för många att delta i övningen. Man kan först testa den lätta beröringen på sin egen arm. Om någon inte vill eller kan delta, kan de måla på sin egen handrygg. Övningen kan också göras i par, där man turas om att måla och lyssna på instruktionerna. En vuxen kan vid behov visa hur man gör. 

Instruktion: 

I början av lektionen fick du föreställa dig din favoritplats. Nu ska jag berätta om en sådan plats. När jag berättar, ”måla” det jag säger med penselns spets (eller fingret) på ryggen på den som sitter framför dig. Du kan måla precis som du föreställer dig det (eller ta inspiration av den vuxna). 

☀️ På denna favoritplats skiner solen på himlen. Dess varma strålar sprider sig över hela platsen. 

☁️ Några moln svävar långsamt på himlen. 

🌊 Längre ner böljar havet lugnt. 

🏝 På stranden finns mjuk, varm sand. I solljuset glittrar små korn här och där. 

🌴 På stranden växer en palm. Den har en stark, lång stam. Från toppen sträcker sig palmblad åt olika håll. 

🌬 Palmen svajar lätt i den milda vinden.Vinden viskar till dig: ”Tack för den här övningen!” 

 Till sist kan du viska ett tack till den som målade på din rygg. 😊 

Kort som beskriver lektionsstrukturen 

• ”Låt klassen lysa” kontrakt 
• Lugn musik eller en ljudkälla för etablering 
• ”Glidbacke”- och ”fingerandning”-affisch 
• Känslolistor (https://ryhmarenki.fi/wp-content/uploads/2019/03/Kansloord-kort.pdf)  
• Affisch om hur känslor syns, hörs och känns 
• ”Varg”-känslokort (eller andra känslokort med en bild av hela kroppen) 
• ”Var känns känslorna?” uppgift 
• ”Situation-känsla”-kort och frågorna till dem 
• Mood Tracker uppgift 
• Hemuppgift 
• Låt klassen lysa -kontraktet bör alltid vara synligt under lektionerna och påminnas om vid lektion 

Behövs: lugn musik eller spelare 

Vi börjar lektionen med att gemensamt sätta oss till ro. 

Ta en bra sittställning på din stol eller på golvet så att dina fötter kan vila stilla på golvet (eller fotstöd). Lyft ena handen framför dig och öppna fingrarna brett. Börja sedan att röra pekfingret på den andra handen upp och ner längs varje finger på den öppna handen, börja från tummen. När du rör fingret uppåt, andas in. Håll andan ett ögonblick vid fingerets topp. När du går ner med fingret, andas ut och håll andan ett ögonblick innan du fortsätter med nästa finger. Gör alla fingrar i takt med din egen andning. 

Nästa steg är att när musiken/spelaren spelas, får du göra fingerandningarna i din egen takt. Om du känner dig trygg kan du stänga ögonen för en stund eller titta på din hand för att få lugn. 

Efter att vi har satt oss till ro, kan vi kort prata om hur det kändes. Hur känns det nu? Har något förändrats i ditt mående? Det finns inga rätta eller fel svar, alla upplevelser är egna. Att sätta sig till ro kan vara svårt om man inte har övat på det tidigare.

Behövs: Känsloordlista – affisch 

Känslor är kroppens meddelanden, och vi kan känna flera av dem samtidigt. Genom att lyssna på dina känslor kan du känna efter vad du behöver och hur du ska agera i en situation. Känslornas uppgift är att skydda oss, eftersom de leder oss bort från fara mot trygghet. 

Vissa känslor är lätta och enkla. De säger oss att det vi behöver för stunden har uppfyllts. Tunga och svåra känslor berättar att vi behöver något för att må bra. 

Varje känsla har en viktig uppgift. Ilska ger oss mod att försvara oss själva eller andra. Rädsla hjälper oss att vara uppmärksamma i farliga situationer och att ta oss till trygghet. Glädje och nöje uppmuntrar oss att göra saker som är bra för oss själva och andra och hjälper oss att rikta oss mot det som gör oss bra. Därför behövs alla känslor. 

Alla har sina egna känslor i olika situationer, så man kan inte säga att någon annans eller ens egna känsla är rätt eller fel. Det är därför viktigt att respektera sina egna och andras känslor. Det är helt okej att känna så här just nu eller att en vän känner på ett annat sätt. 

Alla kan påverka sina egna känslor, alltså reglera dem. De färdigheterna kommer vi att öva på under nästa ”Klassen att lysa”-lektion. 

På denna affisch ser du många olika känsloord. De är sorterade under rubriker och i vissa fall förstärks känslan ju längre ner du går på listan. Det finns säkert många bekanta känsloord, men också nya ord. Om du inte förstår vad ett känsloord betyder, fråga en vän eller vuxen. Målet är att du ska lära dig nya känsloord och kunna berätta mer om dina känslor. 

Behövs: Affisch ”Känslor syns, hörs och känns” 

Nästa steg är att undersöka hur dessa olika känslor syns, hörs och känns i oss. Hos oss alla syns, känns och hörs de på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel sätt. Till exempel uttrycks känslor på olika sätt i olika kulturer. 

I olika känslotillstånd ser våra ansikten olika ut. 

Vilka tecken på känslor har du observerat i ansikten? (t.ex. leende, grimas, tårar) 

Vi testar tillsammans hur glädje/rädsla/skam/sorg/ro ser ut i ansiktet. 

Känslotillstånd går att höra i vår tal. Tonläge innebär hur något sägs, inte vad som sägs. 

Vi testar tillsammans hur glädje/ilska/sorg låter. Vi säger ett kort ord, t.ex. ”Hej!” med olika känslor. Vad märker du? (T.ex. ändras ljudstyrka och talhastighet). 

En vuxen säger: ”Du är jättebra!” med en arg röst. Eleverna röstar om de tror på tonläget (hur det sades) eller orden (vad som sades). Vad tänker du när tonläge och ord är i konflikt?

Känslor ger oss kraft att agera. De syns även i hur vi agerar i en situation (t.ex. om vi vänder bort oss, går iväg, knuffar eller kramar). 

Känslor kan även synas i vårt kroppsspråk, det vill säga hur våra händer eller ben är placerade (händerna i kors, knutna eller sträckta utåt), eller om de är spända eller avslappnade. 

Har du märkt något i din egen eller någon annans kroppsspråk som kan berätta om känslor? 

Behövs: Susi – känslokort 

Tukiliitto: https://www.tukiliitto.fi/tukiliitto-ja-yhdistykset/kehittamistoiminta/paattyneet-hankkeet/mahti-projekti/mahti-tunnekortit/ 

De elever som vill kan komma och visa känslor genom pantomim. Skådespelaren får ett Susi-kort som visar en grundläggande känsla, och kan använda kortet som inspiration för sin uppvisning. Man kan också visa känslan på sitt eget sätt. Vi fokuserar på att känslan syns inte bara i ansiktet utan också i kroppen (t.ex. händer, ben, hållning). Andra gissar vilken känsla som visas. 

Efter att rätt känsla gissats kan alla prova att visa känslan och diskutera observationer. Vi kan också göra så att alla deltagare tar samma position och uttryck som skådespelaren. Sedan gissar vi känslan och pratar om våra upplevelser. 
(För gissare:) 

Hur gissade du känslan/bodyspråket hos den som visade känslan? 

(För alla:) 

Vad hände i kroppen/ansiktet? 
Vad spändes/lättade/relaxerades/aktiverades? 

Ofta när en känsla dyker upp i vårt medvetande har vi redan känt flera fysiska reaktioner i kroppen. Med våra tankar kan vi förstärka eller dämpa våra känslor. Negativa tankar (t.ex. ”Det här kommer aldrig att gå”, ”Jag är dålig”, ”Det här är läskigt eller nervöst”) får oss att må sämre. Upplyftande tankar (t.ex. ”Inget att oroa sig för, det här klarar vi”, ”Gör ditt bästa”, ”Tänk på den här fina upplevelsen”) kan lugna oss och få oss att må bättre. Vi kommer att prata mer om detta senare på ”Klassen att lysa” -lektionerna. 

Kroppen är känslornas hem och de kan kännas på många olika sätt. Magkänsla, tryck i halsen, tyngd på bröstet, varma kinder, svettiga händer eller tunga eller skakiga händer och ben. 

Hur har känslorna känts i din kropp? 

Behövs: Var känslorna känns – arbetsblad + skrivbok, färgpennor och lim 

Vi går igenom en känsla åt gången. En vuxen säger en känsla och en färg som eleven ska använda för att färglägga kroppen, där känslan känns. För att hjälpa eleverna att känna igen känslan, kan vi be dem tänka på en situation där de upplevde denna känsla. Avslutningsvis kan de som vill dela sina observationer med resten av klassen. 

Behövs: Hemuppgift – arbetsblad 

I hemuppgiften är du en känslopolisen under en viss tid (t.ex. en dag, en vecka). Håll koll på känslor hos dig själv eller de runt omkring dig. När du märker en känsla från arbetsbladet, sätt ett kryss vid den. Du kan märka och sätta kryss för samma känsla flera gånger. Du kan också bjuda in andra familjemedlemmar att vara känslopoliser också. 

Behövs: Situation-känsla – kort, känsloordlista 

Eleverna arbetar i grupper om fyra. Gruppen får en hög med diskussionskort som beskriver situationer och en känsloordlista. Vid behov kan vi också använda en kortare ordlista med bilder eller en engelskspråkig ordlista. En elev i taget tar ett kort från högen och läser situationen högt för de andra. Vi funderar tillsammans: 

Vilken känsla skulle personen i situationen kunna ha och varför? 

Finns det andra personer i situationen? Vilka känslor kan de ha? 

Hur kan man agera i situationen? 

Behövs: Mood Tracker – uppgift 

Nästa klassutmaning är en uppgift för att observera dina egna känslor, alltså Mood Tracker. Vid ett passande tillfälle under dagen, stanna upp och tänk på vilka känslor du har. Vilken känsla känns starkast? Färglägg en godispusselbit i den färg som motsvarar känslan. Om du känner en annan känsla, färglägg en godispusselbit med den färgen och skriv känslan på godispusselbiten. 

Idag har vi pratat om känslor som är kroppens viktiga meddelanden till oss. Känslor berättar vad vi behöver för att må bra. Vissa känslor känns lätta och enkla, andra tunga och lite svårare. Alla känslor har dock sin viktiga uppgift. Nu ska ni få observera era egna känslor i ”Känsloscan”-uppgiften. 

Vi tackar klassen för lektionen och lyfter fram något gemensamt som gick bra (t.ex. ”Ni var väldigt entusiastiska i pantomimen. Ni funderade bra på var känslorna känns i kroppen”). 

Vi berättar att lektionen avslutas alltid med att vi lugnar ner oss tillsammans. 

Idag gör vi en kroppsscanning, där ni får känna efter, en kroppsdel i taget, vilka känslor ni har. 

(Justerat från Jemmasens Kroppsscanning för barn): 

När vi håller ögonen öppna ser vi vad som händer omkring oss. Om vi vill se vad som händer i vårt inre måste vi stänga ögonen och lugna oss. Vi undersöker vilka känslor och upplevelser vi hittar i kroppen. Alla känslor får vara precis som de är, inget behöver förändras. När ögonen är stängda kan du bättre observera vad som händer inuti. 

Först fokuserar vi på våra fötter. Vad känner du i dina fötter? Känns de kanske oroliga? Tunga eller lätta? Kalla eller varma? Märker du något i fötterna som berättar om någon känsla? 

Flytta din inre blick och andning till magen och bröstet. Vad känner du i magen? Och i bröstet? Är det avslappnat eller spända? Märker du något där som berättar om en känsla? 

Flytta sedan din inre blick och andning till dina händer, ända ut till fingertopparna. Hur känns de? Är de kalla eller varma? Känner du spänning i händerna eller är de avslappnade? Känns fingrarna kalla eller varma? Märker du något i händerna som berättar om en känsla? 

Flytta din inre blick och andning till huvudet. Hur känns det i huvudet? Märker du något där som berättar om en känsla? 

Nu har vi gått igenom hela kroppen från tår till topp. Andas några gånger i din egen takt. Sedan ta din uppmärksamhet tillbaka till den plats du är på och gör små rörelser med fingrarna och tårna. När du känner att det känns bra kan du öppna ögonen. 

Låt klassen lysa –avtal 

• Kort som beskriver lektionens struktur 

• Lugn musik eller en ljudkälla för att komma i rätt stämning 

• Väderkort 

• Blå tejp 

• Vad du tar med dig in i klassrummet – lekskorts 

• Mitt eget solblad + tom anteckningsbok 

• Hur får vi klassrummet att lysa – affisch 

• För uppföljningsuppgiften: sol och solstrålar 

• Pensel för avslutande sättning 

Låt klassen lysa –avtalet är bra att gå igenom innan första lektionen. Avtalet bör finnas synligt på varje lektion. 

Lektionsstrukturen kan gås igenom och sättas upp med hjälp av bilder. 

Behövs: Lugn musik eller ljudkälla (Koshi) 

Förklara att lektionerna alltid börjar med en gemensam sättning. Förklara varför detta görs: 

Det snurrar mycket tankar och känslor i huvudet, särskilt när man kommer från en rast eller en annan lektion för att börja en ny. Ibland är sinnet lugnare, men ofta kan det vara som en virvelvind av alla möjliga tankar. Det är viktigt att lugna ner sig inför en ny uppgift. Att sätta sig till rätta är en förmåga som man kan öva på, och det finns olika tekniker som kan användas för att lugna ner sig. 

Vi provar tillsammans. 

Sätt dig bekvämt på din stol så att dina fötter kan slappna av mot golvet (eller fotstöd). Sätt händerna på dina knän eller på bordet framför dig. Om du känner dig trygg, kan du blunda en stund eller titta på ditt bords lock för att få en stund av lugn. Låt andningen bli lugn och hela kroppen följa med. Andas in och ut långsamt. Upprepa några gånger. Snart kommer du att höra lugn musik/ljud, och du kan fortfarande hålla ögonen stängda eller titta på ditt bord. 

Vi gör en liten fantasiresa. 

Tänk på en solig sommardag. Vad ser du? 

Tänk på hur solen känns på ditt ansikte. 

Känner du värmen på kinderna? Kittlar solens strålar på din näsa? 

Ta ett par djupa andetag och njut av den soliga känslan. När musiken/ljudet slutar kan du öppna ögonen och vi är redo att börja tillsammans. 

Efter sättningen kan vi kort prata om det. Hur kändes det? Hur mår du nu? Har något förändrats? Det finns inga rätt eller fel svar, varje upplevelse är individuell. Att sätta sig till rätta är inte alltid lätt om man inte har övat på det. 

Behövs: Väderkort 

Väderkort visas på tavlan eller på något annat sätt så att alla kan se dem. 

För många är det redan bekant att observera vädret utanför och beskriva det med vädertecken. Med hjälp av vädertecknen kan man också beskriva hur man själv känner sig. Tänk på vilket väder du har just nu i ditt sinne. 

Vi kan nu börja jobba tillsammans i en cirkel eller i mindre grupper. 

Det finns många väderkort. Varje elev väljer ett kort som passar dem. Sedan presenterar varje elev sitt kort genom att visa det eller kort förklara varför de valde just det vädret och vilken känsla det beskriver. Påminn om att lyssna respektfullt. 

När alla har presenterat sina kort, lägger eleverna sina väderkort på golvet eller tavlan och går tillbaka till sina platser. Vi grupperar de kort som har samma väder nära varandra. Tillsammans undersöker vi vilket väderklassrummet har idag. 

För grupper som skolklasser bildas alltid ett gemensamt väder eller klimat. Varje individs sinnesstämning påverkar klassrummets känslomässiga klimat. Å andra sidan påverkar klassrummets känslomässiga klimat varje individs sinnesstämning. 

Exempel: Om någon går in i klassrummet och ler och hälsar på andra, blir de andra glada och svarar på hälsningen. Om alla är ivriga över en gemensam rastaktivitet, smittar entusiasmen lätt av sig på de andra. 

Eleverna kan dela med sig av sina egna exempel. Påminn om att endast dela egna upplevelser utan att nämna andra vid namn (Klassrummet ska lysa –avtalet). 

Olika sinnesstämningar är naturliga och hör till människolivet, även regnväder är viktigt. Med sinnesstäming talar vi om hurdant humör man är på. Om någon i klassen är på dåligt humör , så blir snabbt någon anna kanske också arg eller ledsen. Likaså om någon är på väligt bra humör, så kan det göra någon anna glad och pigg.  På så sätt kan vi påverka vår egen, andras och den gemensamma sinnesstämningen. Vi kan också lära oss att skydda oss från oönskade effekter av andras sinnesstämningar. 

Under ”Låt klassen lysa” -lektionerna är målet att lära sig metoder för detta. Ju fler metoder vi lär oss, desto mer kommer klassrummets ”sol” att lysa, och den gemensamma atmosfären blir mer positiv. Även om alla väder är viktiga och har sin plats, kan vi lära oss bättre när vi kan reglera vår egen känsla och få sol i både vårt eget sinne och klassrummets klimat.   

Behövs: Vad tar du med dig in i klassrummet – lekskorts 

Eleverna delas in i grupper och får ett kort. På kortet står en metod för att förbättra klassrummets atmosfär, som kan bidra till mer sol i rummet. Gruppen turas om att komma in genom klassrummets dörr och visa den handling som står på deras kort (t.ex. ett leende, ett beröm). De andra gissar vilken metod som står på kortet. 

Behövs: Mitt eget solblad + anteckningsbok, skrivverktyg och lim 

Eleverna gör ett solblad där de skriver ner de metoder de kan använda för att förbättra gruppens atmosfär (som de har använt själva eller skulle kunna använda). Till slut kan de som vill eller alla eleverna dela med sig av någon metod till hela klassen/gruppen/kompisen. För solbladen kan anteckningsböcker användas för materialet ”Låt klassen lysa”. 

Nedre delen av solbladet innehåller en hemuppgift. 

Hemuppgift: Tänk på ett sätt att ta med solens strålar hem. Skriv ner vad du gjorde och hur du märkte att det påverkade dina familjemedlemmar. 

Behövs: Klippt sol, Solstråle – strimlor, Hur får vi klassrummet att lysa – affisch 

En stor sol sätts upp på klassdörren eller väggen. I klassrummet finns strimlor där det står metoder för att förbättra gruppens atmosfär. När en elev ser någon i klassrummet som utför en sådan handling, får hen sätta fast strimlan på solen. Några av strimlorna är tomma så att andra kan skriva ner ytterligare observerade metoder. 

Behövs: Lugn musik eller ljudkälla, sjal eller pensel 

Idag har vi pratat om klassrummets atmosfär och hur var och en av oss kan påverka den och hur klassrummets atmosfär påverkar oss. Vi har också funderat på metoder för att förbättra atmosfären. Nu har ni också en uppgift som hjälper till att få in fler solstrålar i klassrummet. 

Tacka klassen för lektionen och lyft fram någon gemensam framgång (t.ex. Ni var ivriga att delta i leken. Ni visade modigt era väderkort). 

Förklara att lektionen alltid avslutas med en gemensam avslappningsövning. 

Sätt dig i en avslappnad position och luta huvudet mot bordet. Om du vill kan du blunda eller rikta din blick mot ett specifikt ställe. Lyssna på musiken/ljudet. När du känner solstrålens lätta beröring på din axel, får du tyst lämna rummet eller öppna ögonen och sitta stilla på din plats. 

En vuxen går runt och vidrör barnens axlar med en sjal, pensel eller liknande.