Kategoria: Material

• Kort som visar lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa‑avtalet 
• Lugn musik eller instrument för nedvarvning 
• Arbetsbok Låt klassen lysa 2, s. 9–10 
• Framtidsbingo‑blad 
• Klassutmaning: affisch “Klassens mål” 

Sitt bekvämt och blunda om det känns bra. Andas lugnt in och ut. Ta ytterligare två djupa andetag – in och ut. Föreställ dig nu att du sitter i en tidsmaskin. Den är tyst och trygg, och den tar dig till framtiden – till en tid när du är lite äldre. Tidsmaskinen stannar vid en punkt i livet där du lever just ett sådant vardagsliv som du skulle vilja ha när du är äldre. Titta dig omkring. Var är du? Vad gör du? Hur ser ditt hem ut eller platsen där du trivs? Finns det människor, djur eller något annat viktigt nära dig? 

Vilka saker gör du under dagen? Studerar du, arbetar du, eller gör du något helt annat? Vad gör dig lycklig? Kom ihåg att drömmar kan förändras och växa. Alla drömmar är viktiga, och de kan ge kraft redan nu. Ta ett djupt andetag till, in och ut. Rör försiktigt på fingrar och tår. Öppna ögonen när du är redo och kom tillbaka till nuet. 

Eller 

Maskrosblåsning 

För en del av er är det kanske bekant med en gammal tradition där man kan önska sig något medan man blåser på en maskros. I den här övningen får du blåsa maskrosor. Ta en lugn ställning och blunda. Föreställ dig en äng där du ser många maskrosor. De har redan förändrats från gula till vita och fluffiga. Ta en blomma i handen och andas djupt. Föreställ dig att du andas in frisk vårluft genom näsan. Blås sedan med en lång och lugn utandning bort blommans ljusa frön och se hur de svävar åt olika håll. Föreställ dig att de fröna är dina egna drömmar som långsamt börjar bli verklighet. Ta en blomma till och blås också bort dess frön i luften. Titta lugnt på vart de svävar. 

Efter övningen kan man prata kort. Hur kändes det? Hur känner du dig just nu? Det finns inga rätt eller fel svar, allas upplevelser är olika. Det är inte alltid lätt att varva ner om man inte har övat på det. 

Att drömma betyder att vi tänker på sådant som vi hoppas på eller vill att ska hända i framtiden. Drömmar kan vara små, som att baka eller ett besök till biblioteket, eller stora, som ett framtida yrke eller en resa till andra sidan jorden. Drömmar kan handla om nära framtid (veckoslut, nästa sommarlov) eller långt fram i tiden (efter högstadiet, i vuxenlivet). 

Att drömma är viktigt eftersom det hjälper oss att förstå vad vi vill ha i livet. Att tänka på sina egna drömmar gör oss gladare, inspirerar oss att prova nya saker och ger hopp om framtiden redan innan drömmarna har blivit verklighet. 

Allas drömmar är värdefulla, så det är viktigt att respektera både sina egna och andras drömmar och tala om dem på ett uppmuntrande sätt. 

Med hjälp av drömmar kan vi sätta mål och göra planer för att nå dem. Även stora drömmar uppfylls ofta steg för steg. Vi kan själva göra val och agera så att vi kommer närmare våra drömmar. På vägen mot drömmarna behövs uthållighet och andra styrkor, som mod, humor eller hjälpsamhet. 

Styrkor är färdigheter, kunskaper och egenskaper – alltså naturliga sätt att agera i olika situationer. Varje person har sina egna styrkor, och de kan också utvecklas genom övning. Det är viktigt att känna igen sina styrkor så att man kan använda dem både för att nå sina drömmar och i livet i allmänhet. 

Förmågan att drömma handlar om att våga drömma, att sätta mål och att kunna tänka på vad man redan idag kan göra för att komma närmare sin dröm. Även stöd från andra människors kan hjälpa oss på vägen mot våra mål. 

Material:  Låt klassen lysa-häfte 2, s. 9 

Vi leker stolleken med styrkor. Först gör vi styrkeuppgiften i arbetsboken. Vid behov går vi igenom betydelsen av olika styrkor. I leken skjuter eleverna in sin stol under bänken och står bakom stolen. En stol tas bort så att det finns en stol mindre än deltagare. 

I arbetsboken finns en lista med olika karaktärsstyrkor. Ringa in de styrkor som du tycker att du har. Ringa in minst tre styrkor. Du behöver dem i nästa lek. Den som saknar stol ställer sig längst fram, väljer en styrka som hen ringat in och säger den högt. Alla som har samma styrka byter lugnt plats. Den som stod framme försöker få en ny plats. Den som blir utan stol kommer fram och säger en ny styrka. 

Eller 

Framtidsbingo 

Material: Framtidsbingo‑blad 

Bingot visas på tavlan och eleverna skriver tre drömmar från listan. 

Skriv tre saker som du drömmer om. Jag läser drömmar i slumpmässig ordning. När du hör en dröm som du har skrivit, ringa in den. När alla tre är inringade, ropa BINGO! 

Material: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 9–10 

I uppgiftshäftet funderar eleven på sina egna styrkor och ringar in de styrkor från listan som passar in på hen själv. Detta kan göras nu, om det inte gjordes tidigare som en del av Stolleken. I uppgiften Drömtrappan väljer eleven en av sina drömmar och funderar på handlingar som kan ta hen närmare den drömmen. 

Nu får du öva på att drömma. Välj en av dina drömmar. Den kan vara stor eller liten, ligga nära i tiden eller långt fram i framtiden. Skriv din dröm ovanför trappan. Fundera sedan på vilka små handlingar som kan ta dig närmare din dröm. Skriv dessa handlingar på trappstegen. Försök att tänka ut så konkreta handlingar som möjligt (till exempel ”jag ritar tre kvällar i veckan” istället för ”jag övar mer”). Om din dröm till exempel är att bli professionell idrottare, kan handlingarna vara att gå på träningar fyra gånger i veckan, äta hälsosamt och sova tillräckligt, stretcha eller köra ett eget träningspass hemma två kvällar i veckan. Om du däremot drömmer om en hund, kan sätten vara att till exempel läsa böcker om djur, erbjuda dig att passa bekantas hundar eller spara pengar som du får i present. 

Vem kan hjälpa dig att nå din dröm? Kanske föräldrar, lagkamrater, en tränare, mor- eller farföräldrar, faddrar, kompisar eller syskon. Fundera också på vilka av dina egna styrkor du skulle kunna använda dig av för att nå din dröm. Skriv ner dessa i ramarna. 

Material:  Låt klassen lysa-häfte 2, s. 9 

Längst ner på uppgiftssidan finns en läxa. Eleverna ber sina familjemedlemmar där hemma att skriva ner styrkor i ramen som de märker att eleven har. 

Material:  Klassen mål -affisch 

Klassen bestämmer ett gemensamt mål och skriver det i en drömtrappa. Tillsammans funderar man på steg som leder till målet. Man kan följa utvecklingen genom att färglägga stegen eller flytta en markör. Man kan också bestämma en gemensam belöning när målet är nått. 

Idag har vi pratat om styrkor och om att drömma. Det är viktigt att känna igen sina egna styrkor. Styrkor kan vara karaktärsdrag eller inlärda kunskaper och färdigheter. Att använda sina styrkor hjälper en att nå sina drömmar och mål. 

Vi har också pratat om att drömma. Det är viktigt eftersom det hjälper oss att känna igen vad vi vill ha i livet. Att drömma är också en färdighet, eftersom det krävs planering och ofta även arbete för att ta steg mot sina drömmar. 

Tacka klassen för en fin lektion och lyft fram något som ni lyckades med tillsammans. 

Material: lugn musik eller instrument 

Sätt dig på din egen plats och ta en bekväm ställning där du kan komma till ro för en stund. Du kan också lägga huvudet på dina händer på bänken och blunda. Nu ber jag dig att tänka på en dröm som du har funderat på idag. När jag räknar till tre, föreställer vi oss att din dröm redan har gått i uppfyllelse. Fundera på hur det känns. Vad gör du allra först? Vad är annorlunda i ditt liv nu när din dröm har blivit verklighet? Tänk samtidigt på dina styrkor. Vilka av dina styrkor har du behövt för att nå din dröm? Har någon människa hjälpt dig med att förverkliga din dröm? Fundera en kort stund på de saker som har gjort det möjligt för dig att nå din dröm. När jag sedan räknar till tre igen, återvänder vi till nuet. Det finns ett ordspråk som säger ”lev ditt liv som om din dröm redan vore sann”. På så sätt kan vi känna glädje och lycka även under den tid då vi fortfarande strävar efter vår dröm. 

• Kort som visar lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa-avtalet 
• Lugn musik eller ett instrument för nedvarvning 
• Affischen Vad möter jag-vad gör jag 
• Affischen Så här hanterar jag grupptryck 
• Samtalskort om grupptryck 
• Låt klassen lysa-häfte 2, s. 7–8 
• Bild på kraftposition eller Varg-korten 
• Klassutmaning: Målarbild med kraftposition 

Nu ska vi göra en fantasiövning om ett stadigt berg. Sätt dig bekvämt. Placera fotsulorna mot golvet. Känn golvet under dina fötter. Sitt stadigt på stolen. Lägg märke till vilka delar av kroppen som rör vid stolen. Du kan låta händerna vila lugnt och avslappnat i knät. Känn din andning. Märker du hur magen höjs lite när du andas in och sjunker när du andas ut? Du kan blunda om det känns bra för dig, eller låta blicken vila på en punkt på din bänk. 

Se framför dig ett vackert berg. Det kan vara ett berg som du har sett någon gång eller ett som du föreställer dig. Berget är stort och har branta, starka sidor. Kanske ser du snö på toppen. Kan du se både ljusa och skuggiga områden på bergssluttningarna? Berget har stått starkt på samma plats i tusentals år, även om världen omkring det har förändrats mycket. Oavsett vad som händer runt omkring berget så rubbar det inte berget. Vädret förändras, årstiderna växlar, människor och djur kommer och går. Men berget bara finns där och står kvar, orubbligt stadigt. 

Du kan föreställa dig att du är lika stark som berget, lika orubblig. Även om det händer mycket omkring dig kan du ändå vara lugn och stabil. Bergets lugn finns inom dig själv. Du kan känna alla dessa egenskaper hos berget inom dig när du kommer ihåg att stanna upp och lugna dina tankar. På så sätt kan du stå stark som ett berg i livets stormar och växlingar. Kom ihåg den här styrkan inom dig. 

Till sist sitter du en stund i tystnad och låter andningen gå i sin egen takt, utan att försöka ändra den på något sätt. Om en stund hör du ljudet från Koshi vindspelet, och därefter kan du långsamt öppna ögonen och röra lite på fingrarna och tårna. 

Inspiration från Hymy-skolornas närvaroövning Det stadiga och lugna berget:   

På finska: https://vimeo.com/349677368 

Efter nedvarvningen kan man prata en kort stund. Hur kändes övningen? Hur känns det för dig just nu? Det finns inga rätt eller fel svar, allas upplevelser är olika. Nedvarvning är inte alltid lätt om man ännu inte har övat på det. 

Material: Affischen Vad möter jag-vad gör jag 

I dag ska vi prata om gränser, vars uppgift är att skydda dig och hålla dig trygg. I skolan, hemma och i samhället finns gränser som andra har satt upp, till exempel olika regler och lagar som styr våra handlingar och vårt beteende. Du sätter också själv gränser. Vad vill du göra eller inte göra? Hur hoppas du att andra behandlar dig? Gränser varierar beroende på situation. Med människor som står dig nära agerar du annorlunda än med personer som du inte känner. När du är trött kanske du inte vill göra sådant som känns roligt när du är utvilad. Kom ihåg att du alltid får säga nej eller ändra dig. 

Du har yttre kroppsgränser som avgör hur nära du vill att andra ska komma eller hur du vill att andra ska röra vid dig. Dina inre gränser handlar om vem du vill visa dina känslor för eller dela personliga saker med, vad du tycker är rätt eller fel och vilka saker du säger ja eller nej till. 

Det är viktigt att du lär dig känna igen dina egna gränser och hittar sätt att hålla fast vid dem. Det är inte alltid lätt att sätta gränser, och att sätt gränser kräver bestämdhet. När du kan hålla fast vid dina gränser på ett bestämt sätt blir du inte lika lätt sårad och hamnar inte lika lätt i situationer där du inte vill vara. Det blir också lättare att tacka nej till sådant som inte känns rätt när du vet hur du kan säga nej. 

Att hålla fast vid sina egna gränser på ett bestämt sätt är inte samma sak som att vara självisk, såra någon annan eller låta bli att sköta sina skyldigheter. Du kan uttrycka dina gränser vänligt och med respekt för andra. Det är ofta klokt att gå med på önskemål från pålitliga vuxna, till exempel lärare och föräldrar, eftersom de vill ditt bästa. Deras uppgift är bland annat att se till att du sover tillräckligt, äter näringsrik mat och tar hand om dina läxor. 

Du kan behöva bestämdhet både i vardagen och på nätet. På den här affischen finns trafikljus som kan hjälpa dig i olika situationer. Om det händer något konstigt eller obehagligt, antingen i verkligheten eller på nätet, som väcker till exempel rädsla eller förvåning, är det bra att stoppa situationen och säga ett bestämt NEJ. Du kan också lämna situationen helt och berätta om den för en vuxen. 

Till exempel frågar en okänd person efter ditt telefonnummer och din hemadress. 

Om situationen är ny och gör dig fundersam kan det vara bra att sakta ner och tänka efter hur du ska gå vidare. Då är det bra att prata med en vuxen eller en kompis och be om råd. 

Till exempel ber någon att få låna pengar av dig. 

Om situationen eller saken känns bekant och väcker glädje och entusiasm hos dig kan du köra på och njuta. 

Till exempel frågar en kompis om du vill vara med i ett spel som du redan känner till. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 7 

I uppgiften funderar eleverna på vilket avstånd de vill ha olika människor och djur omkring sig. De kan uppmuntras att tänka på vardagliga situationer hemma, i skolan, på fritidsaktiviteter, i stan och så vidare. 

I den här uppgiften får du fundera på dina egna gränser. Du får själv bestämma på vilket avstånd du vill ha olika människor och djur från dig. Skriv ditt eget namn i mitten. I de andra cirklarna kan du skriva flera namn. Om du vill kan du också skriva anonymt eller namnge en grupp eller person, till exempel parallellklassens elever, grannar eller tränaren. 

Först får du skriva namn i cirkeln I famnen, under armen. Där skriver du personer som du gärna är nära under en längre stund, kanske sitter tillsammans med i soffan och tittar på tv. 

I cirkeln Kort kram kan du skriva namn på personer som du gärna kramar och vill vara nära en stund, till exempel när ni träffas efter en längre tid. 

I cirkeln Kort beröring kan du skriva namn på personer som du till exempel kan skaka hand med, göra high five eller hälsa med knytnäven, men som du inte vill krama eller stå nära. 

I cirkeln En armlängds avstånd kan du skriva namn på personer som du vill ska hålla större avstånd och som du inte vill röra vid. Du kan sträcka fram armen och prova hur långt en armlängd är. 

Material: Affischen Så här hanterar jag grupptryck, samtalskort om grupptryck 

På höstens lektion pratade vi om vilka roller människor kan ha i en grupp och vilka olika grupper det finns. Ibland kan det hända i en grupp att en person eller ett gäng försöker få dig att göra sådant som inte känns bra för dig och som går över dina gränser. Det kallas grupptryck. Kompis- eller grupptryck kan vara svårt att stå emot eftersom alla människor har behov av att höra till en grupp och bli accepterade. Särskilt under puberteten blir kompisarna viktigare, och då kan det vara svårt att tycka annorlunda än sina vänner. 

Beroende på situationen kan grupptryck vara positivt eller negativt. En kompis eller en grupp kan uppmuntra dig till fantastiska prestationer som du inte trodde att du klarade av. Å andra sidan kan gruppen pressa dig till saker som känns fel eller obehagliga. Därför är det viktigt att lära sig sätt att hantera situationer där det förekommer negativt grupptryck. 

Diskutera med en kamrat eller i en liten grupp hur man skulle kunna stå emot grupptryck i följande situationer. Situationerna kan visas med hjälp av samtalskorten. 

Hur skulle du kunna agera i följande situationer? 

I kompisgänget anses vissa klädmärken vara coola. Du blir pressad att köpa dem trots att de inte passar din stil och är väldigt dyra. 

Kompisarna skickar meddelanden i klassens grupp där de skriver elaka saker om en klasskamrat. Gruppen vill att du också ska skriva elaka meddelanden. 

Kompisarna tar inte skolan på allvar och pressar dig att inte delta på lektionerna eller göra dina läxor. 

Kompisarna vill delta i en utmaning där man utforskar farliga områden, till exempel ett förbjudet fabriksområde. De vill att du ska följa med. 

Du är nervös inför att prova en ny gren på gymnastiken. De andra uppmuntrar och stöttar dig. 

Vi går igenom sätt att hantera situationer där det förekommer grupptryck. 

Studera affischen: 

På den här affischen finns olika sätt som du kan använda när du upplever kompis- eller grupptryck. Det viktigaste är att känna sina egna gränser och hitta sätt att hålla fast vid dem. 

Jag känner mina gränser och mål: Vad vill du göra och vad vill du inte göra? Du kanske inte vill göra sådant som dina föräldrar har varnat dig för, du kanske inte vill klättra högt upp eller spela ett spel som känns obehagligt. Vilka behov har du i situationen? Kanske behöver du trygghet och information om vad som kommer att hända. 

Jag umgås med människor som respekterar mig: Man kan också undvika grupptryck genom att umgås med människor som inte pressar en utan uppskattar en och respekterar ens gränser. Ibland kan kompisar uppmuntra dig att göra sådant som känns nervöst. Det är ändå något annat än att pressa någon. 

Jag funderar i förväg på hur jag ska agera i situationer med grupptryck: Du kan förbereda dig på situationer där grupptryck kan förekomma. Du kan tänka ut i förväg hur du ska säga nej eller lämna situationen. 

Jag säger ett bestämt NEJ: Det är också viktigt att lära sig säga ett bestämt NEJ om du inte vill vara med eller göra något. Ett NEJ kan sägas på många olika sätt, med ord eller med ansiktsuttryck och kroppsspråk, till exempel genom att vända sig bort eller skaka på huvudet. Här ser du några exempel. 

Jag ber om hjälp: I en situation med grupptryck kan du be om hjälp av pålitliga vuxna, kompisar eller personer i närheten. Du kan också komma överens med en pålitlig vuxen eller vän om en signal som betyder att du vill därifrån. Det kan till exempel vara en bild eller ett ord som du skickar i ett meddelande så att den andra personen vet att hen ska ringa dig eller komma och hämta dig. Du kan också visa en överenskommen signal till någon bekant som är på plats, så att personen förstår att du vill lämna situationen. 

Eleverna delas in i par. Den ena sitter på en stol och den andra försöker övertala den som sitter att ge upp sin plats. Man får inte röra personen som sitter på stolen. Platsen får endast försöka tas med hjälp av ord. Den sittande reagerar inte på något annat sätt än genom att säga: ”Det här är min plats.” Roller byts och till sist diskuterar man hur uppgiften kändes i de olika rollerna. 

I den här uppgiften får ni öva bestämdhet. Arbeta i par så att den ena sitter på en stol och den andra försöker övertala personen att ge bort sin plats. Övertalningen ska ske med ord och man får inte röra den som sitter. Den sittandes uppgift är att hålla fast vid sin plats på ett bestämt sätt genom att säga: ”Det här är min plats.” Byt roller när den vuxna ger signal. 

(Inspirerad av Turvataitoja nuorille, trygghetsfärdigheter för unga THL)

Material: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 8 

Längst ner på uppgiftssidan finns en hemuppgift. Fundera på situationer som kan uppstå på fritiden. Eleven funderar på hur Go-, Slow- och Stop-modellen kan användas i dessa situationer. Färglägg cirkeln bredvid exemplet med rött om det är bra att stanna upp, med gult om det är bra att sakta ner och tänka efter eller med grönt om situationen känns trygg att agera i utan att fundera mer. 

Material: Kraftposition-målarbild 

Uppmärksamma situationer i klassen där någon har lyckats agera på ett bra och bestämt sätt eller stå emot negativt grupptryck. När någon lyckas kan ni färglägga en del av bilden, till exempel en sko, en ärm eller en hatt. På så sätt kan ni öva färdigheten och följa era framsteg. 

I dag har vi pratat om bestämdhet och om att hålla fast vid sina egna gränser. Det är viktigt att känna igen kroppens gränser och gränser för sådant som du vill eller inte vill göra. Vi pratade också om grupptryck och ni fick fundera på sätt att stå emot grupptryck. 

Tacka klassen för den gemensamma lektionen och lyft fram något som klassen har lyckats bra med tillsammans. Man kan också be eleverna själva sätta ord på sådant som klassen lyckades med under lektionen. (Till exempel: Ni kom på många bra sätt att stå emot grupptryck. Jag såg att ni uppmuntrade varandra under lektionen.) 

Material: Bild på kraftposition 

Bearbetad utifrån boken Mitä sä rageet? Tunteita sikaolosta sairaan siistiin. (Jääskinen & Pelliccioni, 2017). 

Nu kan du blunda eller rikta blicken mot golvet en stund och lyssna. 

Vi ska öva en kraftposition som kan hjälpa kroppen att hitta styrka i en nervös situation. Vi kan förbereda oss på nervösa situationer genom att föreställa oss dem i förväg. Hjärnan lagrar upplevelsen i vårt känslominne och minnet kommer tillbaka när vi hamnar i en liknande situation. Det hjälper oss att agera i situationen och ger oss trygghet och en bra känsla. 

Stå med fötterna ungefär i axelbredd och med mjuka knän. 

Sätt händerna på höfterna och armbågarna lite bakåt. 

Rulla axlarna bakåt så att bröstkorgen öppnar sig. 

Lyft hakan och titta lite snett uppåt. 

Blunda. Känn hur bestämdhet och styrka känns i kroppen. Känn hur dina fötter står stadigt på golvet. Du kan föreställa dig att du har djupa rötter som växer ner i marken. De håller dig stadigt kvar på jorden och ger dig kraft. 

Andas lugnt i din egen takt och känn styrkan i kroppen. Säg tyst för dig själv: 

”Jag är bestämd! Jag är värdefull! Jag klarar det!” 

Ta ett djupt andetag till och kom tillbaka till den här stunden. 

• Kort som visar lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa-avtalet 
• Lugn musik eller ett instrument för nedvarvning 
• Fingerandning -affisch 
• Må bra-handen -affisch 
• Instruktioner och material för fyra stationer: 
• Sömn, återhämtning och fritid: faktablad, spelunderlag och tre spelmarker till varje gruppmedlem 
• Kost och måltider: faktablad, uppgiftsblad till varje grupp samt färgpennor 
• Relationer och känslor: fakta- och instruktionblad, uppgiften Vem skulle jag prata med när… i Låt klassen lysa-häfte 2, s. 6 
• Motion: faktablad och instruktionblad 
• Hemuppgift: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 5 
• Klassutmaning: Den goda vardagens äventyr-affisch 

Dela in eleverna i fyra eller åtta ungefär lika stora grupper för stationsarbetet. Om det finns åtta grupper behövs material till stationerna i två exemplar. 

I början av lektionen kan vi varva ner oss med hjälp av fingerandningen som eleverna tidigare har lärt sig. Repetera instruktionerna vid behov. 

Sitt bekvämt på din stol eller på golvet så att dina fötter vilar lugnt mot golvet (eller fotstödet). Lyft ena handen framför dig och spreta med fingrarna. Låt pekfingret på den andra handen följa fingrarna på den öppna handen upp och ner, med början vid tummen. När du följer fingret uppåt andas du in. Håll andan en kort stund när du når fingertoppen. När du följer fingret nedåt andas du ut samtidigt och håller andan en kort stund innan du går vidare till nästa finger. Gå igenom alla fingrar i din egen andningstakt. 

Därefter får du under tiden musiken spelar eller instrumentet ljuder göra fingerandning i lugn och ro. Om det känns tryggt kan du blunda en stund. Ett annat alternativ är att sänka blicken mot handen för att få lugn och ro. 

Efter nedvarvningen kan ni prata kort om övningen. Hur kändes övningen? Hur känns det för dig just nu? Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Var och en har sin egen upplevelse. Det är inte säkert att nedvarvning känns lätt om man inte har övat på det tidigare. 

Material: Må bra-handen-affisch 

Ni kan tillsammans studera Må bra-handen-affischen eller se videon som hör till. (ca 7 minuter på finska) 

https://mieli.fi/materiaalit-ja-koulutukset/materiaalit/mielenterveyden-kasi-juliste

Varje dag gör vi val i vardagen som påverkar vårt välbefinnande. Goda sömn- och matvanor hjälper både kroppen och sinnet att orka. Rörelse och utevistelse gör att vi känner oss piggare och ger oss energi. Det är viktigt att känna igen sina känslor och prata om dem, eftersom vi upplever många olika känslor i livet som påverkar hur vi mår och hur vi beter oss. Att vara tillsammans med kompisar och familj ökar också vårt välbefinnande. Det är viktigt att det ibland finns tid på fritiden utan scheman. Fritidsaktiviteter som man tycker om och är intresserad av ger också ny energi och glädje och hjälper en att återhämta sig efter arbete och ansträngning. 

Det är också bra att fundera på om vi använder olika apparater för mycket. Vi behöver kunna sätta gränser och styra vårt eget användande så att apparater, till exempel telefonen, inte tar uppmärksamheten från måltider, gör att vi glömmer att vara ute och röra på oss eller stör vår förmåga att varva ner inför sömnen. Det är också viktigt att mötas med vänner ansikte mot ansikte. 

Eleverna har delats in i fyra eller åtta grupper. Om det finns åtta grupper arbetar två grupper med samma uppgift. Grupperna roterar mellan stationerna. Station byts på lärarens signal. Eleverna kan få instruktionen att läsa faktabladet när de börjar arbeta vid stationen, eller så kan de läsa faktabladet som en tilläggsuppgift efter att stationens huvuduppgift är klar. 

Innan stationsarbetet börjar är det bra att repetera idén med stationsarbete samt de färdigheter som behövs i grupparbete (till exempel med hjälp av punkterna i Låt klassen lysa-avtalet). Vid Relationer och känslor-stationen behöver varje elev sitt eget Låt klassen lysa-häfte och en penna. 

Stationer: 

1. Sömn, återhämtning och fritid 

Material: faktablad, spelunderlag och tre spelmarker till varje gruppmedlem 

• Gruppens uppgift är att fundera på vilka saker som hjälper dem att återhämta sig på fritiden. Eleverna placerar tre spelmarker på spelunderlaget på sådana saker som hjälper dem att återhämta sig. Därefter berättar var och en om sina val för de andra. 

2. Kost och måltider 

Material: faktablad, uppgiftsblad till varje grupp samt färgpennor 

• Gruppen kommer med idéer och skriver på uppgiftsbladet förslag på frukostar, mellanmål eller kvällsmål som följer näringsrekommendationerna. Om de vill kan de också rita måltidsförslagen. 

3. Relationer och känslor 

Material: fakta- och instruktionblad, uppgiften Vem skulle jag prata med när… i Låt klassen lysa-häfte 2, s. 6 

• Eleverna funderar med hjälp av uppgiften Vem skulle jag prata med när… på människorna i sina liv. Var och en fyller först i så många punkter som möjligt på egen hand. Därefter berättar alla om en punkt som de själva har valt. 

• Om läraren märker att en elev lämnar många punkter tomma, kan det vara bra att återkomma till detta senare tillsammans med eleven och hjälpa hen att fundera på vem hen skulle kunna prata med. 

4. Motion 

Material: faktablad och instruktionsblad 

Gruppens uppgift är att planera en pausjumppa på cirka två minuter som skulle kunna genomföras i skolan. Gruppen genomför också tillsammans den pausjumppa som de har hittat på. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 5 

Längst ner på uppgiftssidan finns hemuppgiften. Hemuppgiften går ut på att uppmärksamma de efterfrågade sakerna som hör ihop med välbefinnande i det egna livet. Sakerna följs upp under tre dagar. Varje dag färglägger eleven handen med rött, gult eller grönt beroende på hur väl saken har genomförts. Efter tre dagar funderar eleven på vilka saker som hjälper eller skulle hjälpa hen att må bra. Därefter skrivs egna instruktioner ner som stöd för minnet. Till exempel: Sömn och vila – instruktion: Jag går till sängs senast klockan … / Jag använder inte apparater efter klockan … 

Man kan också be föräldrarna att delta i uppföljningen och i att fundera fram instruktioner. 

Material: instruktionblad och arbetsblad för Den goda vardagens äventyr 

I klassutmaningen Den goda vardagens äventyr är målet att tillsammans samla 100 poäng för en bra vardag under en vecka. Varje poäng är kopplad till välbefinnande och vardagsfärdigheter. 

I dag har ni vid stationerna funderat på olika teman som påverkar ert välbefinnande. För välbefinnandet är det viktigt att öva på att ta hand om sömn, återhämtning och fritid, kost, rörelse samt känslor och relationer. När vi stannar upp och funderar på dessa saker i våra liv kan vi själva göra val som är bra för oss. 

Till sist tackar vi för lektionen tillsammans och lyfter fram sådant som har gått bra under stationsarbetet. Man kan också be eleverna själva sätta ord på sådant som klassen lyckades bra med under lektionen. (Till exempel: I grupperna såg man till att alla fick vara med. Ni hittade på roliga pausjumppan. Det var en glad stämning i grupperna.) 

Efter det gemensamma arbetet är det bra att lugna ner sig en stund innan lektionen avslutas.  

Som avslutning gör vi tillsammans kramandning. Övningen kan vara bekant från lektioner om medkänsla eller självmedkänsla. Repetera instruktionerna vid behov. Res er upp bredvid er egen plats så att ni har utrymme att röra armarna runt er. 

Som avslutning på den här lektionen gör vi kramandning. Vi kombinerar några lugna utandningar med att ge oss själva en kram på följande sätt: 

Sträck ut armarna åt sidorna i axelhöjd och andas in. Håll andan en mycket kort stund. 

Gör sedan en lång utandning samtidigt som du omsluter dig själv med armarna i en vänlig kram. 

Upprepa tillsammans 3–5 gånger. 

• Kort som beskriver lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa-avtalet 
• Lugn musik eller instrument för att varva ner 
• Rutschbana-andning -affisch 
• Känslornas och behovens träd-affisch 
• Må bra tillsammans-kort 
• Må bra tillsammans – bildkort – MIELI rf 
• Behovsaffisch 
• Modell för mönsterritning 
• Låt klassen lysa-häfte 2 s. 3–4 
• Klassutmaning:  Klassen behov-affisch 

Material: lugn musik eller instrument, Rutschbana-andning-affischen 

Vi börjar återigen lektionen med en gemensam nedvarvningsövning. Sitt bekvämt på din stol eller på golvet så att dina fötter vilar lugnt mot golvet (eller fotstödet). Lägg händerna lugnt i knäet eller på bordet. 

I dag ska vi göra de bekanta rutschbana-andningarna. På bilden ser du en rutschbana. Föreställ dig att när du andas in går du uppför rutschbanans trappa. När du andas ut gör du en riktigt lång färd nerför rutschbanan. 

Så länge musiken eller Koshi vindspelet pågår får du göra lugna och långa rutschbana-andningar i din egen takt. Om det känns tryggt kan du blunda en stund eller titta på bordsytan eller golvet så att du får lugn och ro. 

En stund för att varva ner. 

Du kan fortsätta andas lugnt några gånger till och sedan öppna ögonen eller lyfta blicken. 

Efter nedvarvningen kan man prata kort tillsammans. Hur kändes övningen? Hur känns det för dig just nu? Det finns inga rätta eller fel svar, allas upplevelser är olika. Landning är inte nödvändigtvis lätt om man ännu inte har övat på det. 

Material: Känslornas och behovens träd-affisch 

På den andra Låt klassen lysa-lektionen pratade vi om känslor, som är meddelanden från vår kropp. De berättar för oss vad vi behöver för att må bra. När våra behov uppfylls känner vi välbehag, till exempel glädje, entusiasm och lugn. När behoven inte är tillräckligt uppfyllda kan vi känna till exempel sorg, ilska, rädsla eller rastlöshet. 

Behov är sådant som alla människor behöver för att må bra. Vissa behov är grundläggande behov, till exempel mat och vila. Om de inte uppfylls kan man börja må dåligt och det blir svårare att göra andra saker. Om man till exempel har hoppat över frukosten kan man före lunchen börja känna rastlöshet och irritation, eftersom behovet av näring inte har blivit uppfyllt. Då är det svårt att uppfylla behov som till exempel lärande eller kreativitet. 

Människor har också andra viktiga behov. 

Behov av meningsfullhet och uppskattning handlar om att vi vill känna oss viktiga och att det vi gör har betydelse (t.ex. att hjälpa andra). 

Kontaktbehov handlar om att vi behöver kärlek och närhet från andra samt möjlighet att själva visa kärlek och närhet till människor som står oss nära. 

Gemenskapsbehov handlar om att vi vill höra till en grupp, till exempel en familj, en klass eller en hobbygrupp. Man kan också känna gemenskap med människor man inte känner sedan tidigare (t.ex. i en idrottsförening eller på en konsert), och ibland kan man känna sig utanför även i en välbekant grupp. 

Självständighetsbehov handlar om att vi vill fatta egna beslut och kunna påverka saker. 

Trygghetsbehov handlar om att vi, när vi upptäcker hot i vår omgivning, söker skydd och ber om hjälp så att vårt sinne kan vara lugnt och vår kropp avslappnad. 

När ett behov inte uppfylls uppstår ofta känslor av obehag. De berättar att något inte är som det ska. Då är det bra att stanna upp och fundera på vad man egentligen behöver. Till exempel kan man känna sig nervös inför en utflyktsdag om man inte vet programmet på förhand. Då kan man ha behov av att veta vad som ska hända. Känslan kan lätta när man frågar läraren eller klasskamraterna om mera information. 

Ibland kan behov och önskningar blandas ihop. Ett behov är något som alla människor behöver. En önskan är något vi vill ha för att det känns trevligt. Godis eller videospel är till exempel inte behov, eftersom man kan leva utan dem. Däremot kan de vara sätt att uppfylla behov av till exempel glädje, samvaro eller variation. 

Det är bra att komma ihåg att alla behov inte kan vara helt uppfyllda hela tiden, och det hör till livet. Det viktiga är att lära sig känna igen sina egna känslor och förstå vilka behov de berättar om. När man tar hand om sina behov förbättras både måendet och välbefinnandet. 

Material: Må bra tillsammans-korten, Känslornas och behovens träd-affisch 

Eleverna delas in i grupper på 3–4 personer och varje grupp får ett konfliktkort eller ett kort om kompisfärdigheter. Gruppen förbereder en kort presentation, en pantomim eller en fryst bild utifrån situationen som beskrivs på kortet. Efter en kort förberedelsetid visar grupperna sina presentationer för klassen, och de andra försöker gissa vilka känslor och behov personerna i presentationen har. Tillsammans funderar man också på vilka sätt behoven i situationerna skulle kunna uppfyllas eller vilka sätt som redan har hjälpt till att uppfylla dem. Behovsaffischen, affischen Känslornas och behovens träd eller korten Må bra tillsammans (känslo- och behovskorten) finns synliga på tavlan under uppgiften. 

Nu får ni arbeta i grupper och förbereda små presentationer. Ni får ett kort med en situation som ni ska göra en kort presentation av. Presentationen kan innehålla tal, vara en pantomim eller en fryst bild, alltså utan rörelse eller ljud. När ni förbereder presentationen ska ni fundera på vilka känslor personerna har och vad de skulle behöva i situationen. 

Om en stund får grupperna visa sina presentationer en i taget, och de andra får gissa vilka känslor och behov personerna i presentationen har. Vi funderar också på vilka sätt som skulle kunna hjälpa personerna att få sina behov uppfyllda eller vilka sätt som redan har gjort det. 

Till exempel kan personen som sitter i kortet Störande beteende känna irritation, förvåning och besvikelse samt ha behov av eget utrymme, trygghet, lugn och lärande. Personen som står kan känna ilska, missnöje och genans samt ha behov av uppmärksamhet, hjälp och samspel. Den sittande elevens behov skulle kunna uppfyllas genom att ingen rör vid hen, att hen får arbetsro, att andra frågar om lov innan de rör vid hen eller börjar prata under arbetet. Den stående elevens behov skulle kunna uppfyllas genom att hen blir hälsad på, får samtala med andra och erbjuds hjälp med uppgifterna. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 2 s. 3, Känslornas och behovens träd-affisch eller Behovsaffischen 

Affischen med behoven är synlig på klassens tavla. Eleverna funderar på två behov som är viktiga för dem just nu, vilka känslor dessa behov väcker och vilka sätt det finns att uppfylla dem. De behov som eleverna väljer kan vara sådana som inte har blivit tillräckligt uppmärksammade på sistone eller sådana som annars känns viktiga för dem. Tillsammans kan man gå igenom exempel på vilka känslor ett ouppfyllt behov kan väcka och vilka sätt som finns att uppfylla olika behov. I uppgiften kan man också, om man vill, fundera på behov som redan har blivit uppfyllda, vilka känslor de väckte och vilka sätt som gjorde att behoven blev uppfyllda. 

I den här uppgiften övar du på att känna igen dina känslor, dina behov och sätt att uppfylla behoven. Välj först två behov som är viktiga för dig eller där du just nu eller ofta känner en brist. Skriv behoven i rutorna vid rötterna. Fundera sedan på vilka känslor bristen på behoven väcker hos dig. Skriv känslorna på trädens löv. Fundera på hur du kan vattna dina behovsrötter, alltså uppfylla dina behov. Skriv i vattenkannorna vilka sätt du kan använda för att uppfylla dessa behov. Om behovet av eget utrymme till exempel inte är tillräckligt uppfyllt kan det väcka känslor av ilska, spänning och förvåning. Sätt att uppfylla behovet kan vara att be läraren om en avskild sittplats, gå till sitt eget rum eller tillbringa rasten för sig själv. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 3 

Längst ner på uppgiftssidan finns hemuppgiften. Eleverna utvärderar under en vecka hur de tillämpar de strategier de kom fram till i häftesuppgiften. Varje gång eleven använder något av de sätt som hen har skrivit ner, antingen i skolan eller på fritiden, får hen färglägga en vattendroppe. Samma sätt kan användas flera gånger, men det är bra att också prova olika sätt. 

Material: Vår klass behov– affischen 

I klassutmaningen stannar man upp och granskar klassens behov i vardagliga situationer och hur de blir uppfyllda. Tillsammans funderar man på hur man kan vattna behovsrötterna, alltså uppfylla behov. När man identifierar ett behov funderar man på hur man tillsammans kan agera för att uppfylla det. Kroppsliga behov skulle till exempel kunna uppfyllas genom att springa ett varv runt skolan eller genom att äta. Man kan också stanna upp i vardagliga situationer och fundera på vilka behov vi har uppfyllt genom gemensamma aktiviteter (t.ex. genomgång av dagens program, lässtund, lek, måltid, rast …). En gemensam lek kan till exempel ha uppfyllt behov av glädje, humor, frihet, variation och tillhörighet. Skriv in sätten att uppfylla behoven i de blå rutorna under rötterna.

I dag har vi pratat om behov. De är sådant som vi behöver för att må bra. Om ett behov inte är tillräckligt uppfyllt får vi känslor av obehag. När ett behov är tillräckligt uppfyllt får vi känslor av välbehag. Ni har också fått fundera på olika sätt att uppfylla era egna behov. Det är viktigt att känna igen sina behov och ta hand om dem för att må bra. 

Tacka klassen för den gemensamma lektionen och lyft fram något som gruppen lyckades bra med. Man kan också be eleverna själva sätta ord på klassens framgångar under lektionen. (Till exempel: Ni kom på många sätt att uppfylla behov. Jag såg fint samarbete i grupperna under den här lektionen.) 

Material: lugn musik eller instrument, modell för mönsterritning 

I dag ska ni under den avslutande nedvarvningen få prova på mönsterritning. Då får ni prova två strategier för självreglering: beröring och ritande. Jag visar några mönster här som ni kan använda under nästa övning. Ni kan rita mönstren med fingret på bänkskivan eller på ert eget lår. 

Sitt bekvämt på din stol eller på golvet så att dina fötter vilar lugnt mot golvet (eller fotstödet). Lägg händerna lugnt i knäet eller på bordet. 

Så länge musiken eller Koshi vindspelet pågår får du rita de mönster du vill på bänkskivan eller på låret med fingret. 

• Kort som beskriver lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa- avtalet 
• Lugn musik eller ett instrument för landning 
• Gruppkort (6 st.) 
• Rollkort (10 st.) eller rollblad 
• Affischen I en välfungerande grupp 
• Låt klassen lysa-häfte 2 s. 2 
• Klassutmaning: Klassens gemensamma raster-blad 

Det är bra att ha Låt klassen lysa-avtalet synligt under varje lektion. 

Lektionsstrukturen kan gås igenom och visas med hjälp av bilder. 

I dag ska vi prata om grupper och sådant som hör till grupper. En grupp är en samling människor som känner att de hör ihop av någon anledning. En gruppmedlem känner att hen hör till gruppen även när gruppen inte är samlad. Till exempel är du medlem i din klass också på veckosluten, även om du inte är i skolan. Att höra till en grupp är ett mycket viktigt behov för människan. Ända sedan förhistorisk tid har det varit livsviktigt att höra till en flock och samarbeta med andra. Det finns många olika slags grupper och grupper av olika storlek, till exempel familjen, kompisgänget, hobbygruppen och skolklassen. Du hör också till många olika grupper. Vilka grupper hör du till? 

Många saker påverkar hur väl en grupp fungerar, och en grupp blir inte automatiskt välfungerande eller en plats där alla trivs. Man vet att grupper utvecklas genom vissa faser. I början lär man till exempel känna varandra och gemensamma sätt att arbeta börjar formas. Samtidigt söker alla sin plats i gruppen. Genom samspel och gemensam verksamhet utvecklar gruppen sin egen stämning och sina egna arbetssätt. Du kanske märker att du fungerar på olika sätt i olika grupper eller att olika sidor av dig själv kommer fram i olika grupper. Gruppen påverkar alltså delvis hur vi beter oss och är tillsammans med andra. Samtidigt kan gruppmedlemmarna själva påverka vilken sorts grupp det blir och tillsammans öva på att agera så att det känns bra att vara och arbeta i gruppen. Det här pratade vi också om redan under den första Låt klassen lysa-lektionen. 

Man kan tänka att en skolklass har två stora mål samtidigt. Det ena målet är studier och lärande. Det andra målet handlar om känslor, alltså att det ska kännas tryggt och bra att vara tillsammans med andra i klassen. Om det inte gör det är det svårt att koncentrera sig och lära sig. Därför är det viktigt att förstå sådant som påverkar gruppen och att öva de gruppfärdigheter som behövs. 

Material: Gruppkort (6 st.) 

Läraren visar en gruppbild i taget i nummerordning för klassen. Vid varje bild funderar man på vilken typ av grupp som syns på bilden. Hur fungerar gruppmedlemmarna tillsammans? Deltar alla lika mycket? Hur skulle det kännas att vara med i en sådan grupp? 

Man kan diskutera tillsammans efter varje kort eller först låta par eller smågrupper som sitter nära varandra prata en stund. Efter en ljudsignal samlar man tankarna gemensamt och läraren kan komplettera diskussionen. 

Bakgrund för läraren inför den gemensamma diskussionen 

              1. En grupp där man inte känner varandra och där det nästan inte finns någon växelverkan 

En sådan situation är vanlig i en ny grupp som just har startat och håller på att bildas. Man känner    inte varandra och något samspel har ännu inte uppstått. Man kan vara osäker på hur man förväntas bete sig i gruppen. Det är vanligt att vara observerande och kanske lite spänd. Kanske väntar man på att någon ska börja leda verksamheten. 

              2. En grupp där en kamrat tydligt är ledare och styr hela gruppen 

Ibland finns det en utsedd ledare i gruppen, och rättvist ledarskap är ofta viktigt och skapar trygghet. Samtidigt kan det hända att någon person, utan att man egentligen har kommit överens om det, börjar få större inflytande än andra och påverkar de andras handlingar och val. Det uppstår alltid maktförhållanden och dynamik i grupper, ofta utan att man tänker på det. Om en eller några personer börjar bestämma över hela gruppens verksamhet finns det inte längre jämlikhet och trygghet i gruppen. Andra kanske inte vågar uttrycka avvikande åsikter eller agera på andra sätt, eftersom de upplever att deras tankar inte har någon betydelse. 

                  3. En grupp där det har bildats klickar 

Särskilt i stora grupper uppstår det lätt mindre grupper, klickar eller kompisgäng. Om gruppen är stor eller otrygg söker man trygghet i mindre grupper. Detta kan till exempel märkas genom att man bara vill arbeta tillsammans med vissa bekanta kompisar. Det kan börja växa fram en uppdelning mellan ”vi” och ”de andra”, vilket gör det svårt att bygga upp en känsla av gemenskap i hela gruppen.  

Så här kan det till exempel gå till under den fas då gruppen, efter att medlemmarna lärt känna varandra, börjar söka sina platser och positioner och gruppen befinner sig i en stormningsfas. 

           4. En grupp där det finns en stark innergrupp och andra lämnas utanför 

Ibland bildas ett särskilt kompisgäng i gruppen som inte alla får vara med i. Då hamnar andra utanför. Det uppstår en uppdelning mellan ”oss” och ”de andra”. De som står utanför känner inte att de är en del av gruppen. De har inget inflytande och får inte delta på lika villkor i verksamheten eller samspelet. Risken för diskriminering och mobbning är stor. 

               5. En grupp där alla försöker vara likadana 

En viktig egenskap hos en grupp är känslan av samhörighet. I grupper verkar också grupptryck, alltså viljan att vara lik gruppens andra medlemmar. Detta kan påverka åsikter, klädstil eller beteende. Det är delvis viktigt och hör till gruppens utveckling att gruppen skapar gemensamma sätt att fungera, alltså normer. I en viss fas av gruppens utveckling, efter bildandet och stormningen, betonas undvikandet av konflikter och strävan efter likhet. Om känslan av samhörighet blir för stark börjar den kväva olikheter och skapa press att vara som alla andra. Olikheter upplevs då som något som hotar gruppen. 

6. En välfungerande grupp som består av olika individer och där samspelet fungerar flexibelt mellan alla 

I en välfungerande grupp råder en positiv stämning och en känsla av samhörighet, men också acceptans för olikheter och uppskattning av varje individ. Alla känner att de är en viktig del av gruppen. I en sådan grupp känns det bra och tryggt att vara. Man kan koncentrera sig på den egentliga uppgiften, till exempel lärande. En sådan grupp utvecklas ofta genom de tidigare faserna (bildande, stormning, likriktning → fungerande samarbete), om gruppen får möjlighet att utvecklas. Det är viktigt att komma ihåg att alla faser och olika gruppdynamiska fenomen är naturliga och vanliga i alla grupper. Alla grupper har möjlighet att öva gruppfärdigheter och utvecklas mot att bli en välfungerande grupp. 

Hur fungerar du i en grupp? I gruppsituationer får gruppens medlemmar olika roller. Ibland passar dessa roller den egna personligheten. Ibland kan en roll vara något man har hamnat i på grund av andra gruppmedlemmars förväntningar och sätt att agera. En roll handlar ofta om hur man fungerar i gruppen: är man den som talar mest och leder arbetet framåt, eller föredrar man att observera andra och kanske föra anteckningar? I grupparbete behövs olika roller. Det är viktigt att alla hittar ett sätt att delta som hjälper gruppen att nå sitt gemensamma mål. Då kan gruppens gemensamma mål, till exempel en gruppuppgift eller lagets framgång i ett spel, uppnås. Det är också bra att alla får pröva olika roller och att ingen alltid förväntas ta samma roll. 

Stå först utspridda i klassrummet. 

Snart kommer jag att ge exempel på olika saker man kan göra. Lyssna och fundera på vilken klasskamrat du kommer att tänka på utifrån exemplet. Gå tyst fram till den eleven och lägg handen på hens axel. Det kan vara så att någon får många händer på sin axel och någon annan ingen alls.  Försök att tänka på alla i klassen och gå modigt fram till den klasskamrat du kommer att tänka på, utan att följa kompisarnas val. 

Ledaren för leken säger: Lägg handen på axeln på den som… 

(LEDARE) 

…får klassen att följa lärarens instruktioner om läraren måste vara borta en stund. 

…hjälper gruppmedlemmarna att arbeta på ett bra sätt under grupparbete. 

(ORGANISATÖR) 

…tycker om att ordna i klassrummet och hålla ordning på gemensamt material. 

…hjälper till att lägga tillbaka redskap på deras plats under gymnastiken. 

(UPPMUNTRARE) 

…är bra på att peppa andra, till exempel på gymnastiklektionen. 

…kan ge beröm och säga högt när någon lyckas. 

(UNDERHÅLLARE) 

…kan berätta roliga skämt. 

…får andra att skratta tillsammans. 

(ANSVARSTAGARE) 

…är bra på att se till att grupparbetet blir klart i tid. 

…påminner andra om saker. 

(GENOMFÖRARE) 

…sätter i gång med arbetet direkt och får snabbt mycket gjort. 

…är händig. 

(ATMOSFÄRSKAPARE) 

…hjälper till att lösa situationer om det behövs. 

…behandlar alla rättvist och vänligt. 

(IFRÅGASÄTTARE) 

…ser saker ur många olika perspektiv. 

…ställer frågor. 

(OBSERVATÖRE) 

…iakttar först från sidan medan de snabbaste skyndar i väg. 

…tänker efter innan hen handlar. 

(IDÉMAKARE) 

…har många bra idéer. 

…kommer på roliga aktiviteter för rasten eller fritiden. 

Material: Rollkort (10 st.) eller rollblad 

(LEDARE, ORGANISATÖR, UPPMUNTRARE, UNDERHÅLLARE, ANSVARSTAGARE, GENOMFÖRARE, ATMOSFÄRSSKAPARE, IFRÅGASÄTTARE, OBSERVATÖR, IDÉMAKARE) 

Eleverna delas in i grupper om 3–4 personer. Rollbilderna visas på tavlan. Grupperna diskuterar en roll i taget. De väljer själva i vilken ordning de vill diskutera rollerna och hinner med så många som möjligt. Uppgiften kan också genomföras genom att varje grupp får 1–2 rollkort. Då diskuterar gruppen de roller de fått och presenterar dem sedan för de andra. 

1. Hur fungerar en person med den här rollen i gruppen? 

2. Hur kan den här rollen hjälpa gruppen? 

3. Hur kan den här rollen försvåra gruppens arbete? 

Vid behov kan man använda exemplen från den föregående aktiviteten för att göra rollerna mer konkreta. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 2 

Fundera och skriv på lapparna i arbetsbladet vilka roller du har i olika situationer i ditt liv. Du kan använda rollorden i arbetsbladets hemuppgift som hjälp. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 2, s. 2 

Längst ner på uppgiftssidan finns en hemuppgift. Eleven skriver på raden vem i familjen eller den närmaste omgivningen som oftast har den aktuella rollen. Uppgiften kan göras tillsammans med familjemedlemmar eller självständigt. 

Material: Arbetsbladet Klassens gemensamma raster 

I utmaningen kommer klassen överens om gemensamma raster för de kommande veckorna. Hitta på en gemensam lek eller aktivitet för dessa raster, till exempel genom att arbeta i grupper eller genom att brainstorma och diskutera tillsammans. 

Om ansvaret delas mellan grupper kan man tillsammans uppmärksamma gruppens arbetssätt och roller. Man kan fundera på vilka medvetet utsedda roller som behövs för att uppgiften ska lyckas, till exempel: idémakare – alla, sekreterare (skriver gruppens svar på arbetsbladet), organisatör (ser till att nödvändigt material finns med), lekledare (ansvarar för att aktiviteten börjar vid överenskommen tidpunkt och förklarar reglerna) och så vidare. 

I dag har vi pratat om vilka olika slags grupper det finns, hur grupper formas och vilka fenomen som förekommer i alla grupper. Gruppen påverkar hur du själv är i gruppen. På samma sätt påverkar varje person i gruppen vilken sorts grupp det blir. I grupper uppstår roller och gemensamma sätt att fungera, både medvetet och omedvetet. Det är viktigt att lära känna andra gruppmedlemmar och att öva på att göra saker tillsammans med alla, så att det skapas en känsla av trygghet och samhörighet i gruppen. Då fungerar gruppen bättre och det blir lättare att trivas och lära sig. 

Tacka klassen för den gemensamma lektionen och lyft fram något som gruppen lyckades bra med. (Till exempel: Ni berättade modigt om era egna tankar kring grupper och roller som ni känner till. Många deltog i diskussionen och ni lyssnade respektfullt på varandra.) Man kan också be eleverna själva sätta ord på vad klassen lyckades bra med under lektionen. 

Lektionerna avslutas alltid med en gemensam nedvarvningsövning. 

Sitt bekvämt på stolen så att fötterna vilar lugnt mot golvet (eller fotstödet). Lägg händerna lugnt i knät eller på bänken. Om det känns tryggt kan du blunda en stund, så att det blir lättare att koncentrera dig enbart på hörseln under den här övningen. Lugna andningen och därigenom hela kroppen. Andas in och andas sedan ut långsamt. Upprepa ett par gånger. 

Under den följande halva minuten får du vara för dig själv och lyssna noggrant efter vilka ljud du hör. Ljuden kan komma långt borta eller nära, från klassrummet eller utanför klassrummet. De kan också komma från dig själv, till exempel ljudet av din andning eller att magen kurrar. Låt inte ljuden störa ditt lugn. Lägg bara märke till dem och gå sedan vidare till att uppmärksamma nästa ljud. När övningen närmar sig sitt slut kommer jag att spela på koshi-vindspelet eller göra ett annat lugnt ljud, och då får du öppna ögonen. 

• Kort som beskriver lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa –avtalet 
• Lugn musik eller instrument för att vara ner 
• Bokstavskort M-E-D-K-Ä-N-S-L-A samt S-J-Ä-L-V- 
• Bilder av en papegoja och en gam 
• Självmedkännande uppmuntrande fraser-affisch  
• Självmedkänsla-spel (spelplan, spelkort, tärning och spelpjäser) 
• Hjärtlappar 
• Låt klassen lysa –häfte 1 s. 7–8 
• Känslor-affisch (som stöd i uppgiften) 
• Klassutmaning: Stunder av självmedkänsla i klassen –affisch ELLER 
• A3-papper, färgpennor/tuschpennor/färger 

Det är bra att ha Låt klassen lysa –avtalet synlig under varje lektion och att påminna om den i början av lektionen. 

 Material: lugn musik eller instrument 

Vi börjar återigen lektionen med att vara ner. I den här övning ber jag dig att ta tag i fingrarna på din andra hand ett i taget med början från tummen. Vid varje finger tar du först ett lugnt andetag och tänker sedan enligt instruktionen på något eller någon som du kommer att tänka på. 

Sitt bekvämt på din stol så att dina fötter vilar stilla mot golvet (eller fotstödet). Andas in och ut djupt några gånger. Sänk blicken mot dina händer eller slut ögonen så att du får en stund av egen ro och kan koncentrera dig på dina tankar enligt instruktionerna. Svara bara tyst för dig själv. Ta tag i din tumme. Andas lugnt in och ut. Tänk på en person som har hälsat vänligt på dig eller som har lett mot dig idag. 

Ta tag i ditt pekfinger. Andas lugnt in och ut. Tänk på något som är viktigt för dig eller något du tycker om att göra. 

Ta tag i ditt långfinger. Andas lugnt in och ut. Tänk på någon som är viktig eller kär för dig. 

Ta tag i ditt ringfinger. Andas lugnt in och ut. Tänk på något roligt som du ser fram emot. 

Ta tag i ditt lillfinger. Andas lugnt in och ut. Fundera på hur du känner dig just nu. 

Efter nedvarvningen kan man prata kort. Hur kändes övningen? Hur känner du dig just nu? Det finns inga rätta eller felaktiga svar, allas upplevelser är olika. Att varva ner är inte nödvändigtvis lätt om man inte har övat tidigare. 

Material: bokstavskort M-E-D-K-Ä-N-S-L-A 

Vi löser tillsammans vilket ord som bildas av bokstäverna på tavlan: 
M-E-D-K-Ä-N-S-L-A. Vid behov ordnas bokstäverna till ett ord med hjälp av lärarens ledtrådar. Vi funderar tillsammans på vad ordet medkänsla betyder. 

Medkänsla betyder vänliga handlingar och att agera så att någon annan kan må bättre. Medkänsla innebär att vi märker när någon annan är ledsen, ensam eller behöver hjälp. Det utgår alltså från att vi känner igen en annans känsla och situation. Medkänsla betyder inte bara att säga “åh vad tråkigt” när någon upplever motgångar eller att vi bara delar den andras ledsamhet. En viktig del av medkänsla är att vi försöker agera för att lindra den andras obehag eller stärka det som känns bra. Om någon till exempel har tappat bort något och ser upprörd ut, kan vi hjälpa till att leta efter det eller fråga om vi kan hjälpa på något annat sätt. Eller när någon glatt berättar om ett biobesök på kvällen kan vi glädjas tillsammans med personen. 

Tecken på medkänsla är till exempel en vänlig blick eller ett leende, en kram, en vänlig beröring, en accepterande nick, att hålla någon i handen, att trösta, att berömma någon för framgång, att finnas vid någons sida, att erbjuda hjälp, att visa tummen upp, tröstande ord. Medkänsla hör också i vad och hur vi säger saker till andra. Talar vi uppmuntrande eller nedslående? Du kanske minns att människans hjärna naturligt lägger märke till misslyckanden och hot. Därför uppstår lätt icke-medkännande, nedslående tal, särskilt om en person själv känner sig dålig eller hotad. Då kan man till exempel säga: “Nu gjorde du fel igen! Jag vill inte jobba med den där! Dum uppgift, jag deltar inte!”. Sådant tal sprider obehagliga känslor runt omkring. Det är icke-medkännande. Negativt tal väcker vår amygdala, hjärnans vakthund. Det skapar en otrygg atmosfär där det är svårt att till exempel lära sig och agera genomtänkt eller konstruktivt. 

Därför är det bra att öva medkännande tal. Till exempel: “Det gör inget, jag kan hjälpa! Nästa gång går det bättre! Alla gör misstag! Genom att öva uthålligt lyckas vi!”. Ju mer vi talar medkännande och vänligt till varandra, desto mer blir det ett gemensamt sätt att vara. Papegojans prat skapar en god stämning och trygghet omkring oss. Det skapar också välbefinnande, vilket gör det lättare för alla att agera och lära sig.

I leken ställer man sig mittemot sin partner. Handflatorna hålls öppna mot varandras händer med några centimeters avstånd. Lugn musik kan spelas i bakgrunden. 

I den här leken är idén att så noggrant som möjligt iaktta och leva sig in i partnerns rörelser och agera enligt dem. Tänk att det finns en spegel emellan och partnern är spegelbilden. Vem som helst kan börja röra händerna långsamt som längs en spegelyta. Partnern försöker följa rörelsen med sina egna händer. Leken kan också göras så att man i början bestämmer vem som leder rörelsen och vem som följer. Då byter man ledare halvvägs. 

Till slut kan man diskutera hur leken kändes och hur man fick den att fungera bra. Märkte man till slut vem som ledde rörelsen om man inte hade kommit överens om det i förväg? 

Det här behövs: bokstavskort S-J-Ä-L-V-, bilder av papegoja och gam samt affischen Självmedkännande uppmuntrande fraser 

Vi lägger till själv– framför ordet medkänsla. Vi funderar på vad ordet självmedkänsla betyder. Vi funderar på om man med sina egna tankar kan trösta sig själv. Som hjälp i undervisningen används två fåglar, gamen (som trycker ner) och papegojan (som uppmuntrar), som sätter sig på axeln och viskar i vårt öra. Med hjälp av bilderna går vi igenom människans egna tankar och inre tal. Hur kan ens inre dialog se ut? Är det uppmuntrande/självmedkännande eller nedslående/icke-självmedkännande? Vi hittar på meningar som är uppmuntrande tankar. Vi kan också ta några exempel på självkritiska tankar. 

Självmedkänsla betyder förmågan att vara på sin egen sida och behandla sig själv som en god vän, det vill säga med förståelse och uppmuntran. Av någon anledning är vi ofta mer tillåtande mot andra än mot oss själva. Om en vän råkar ut för något tröstar vi och uppmuntrar, men om samma sak händer oss själva kan vi vara hårda och tala nedslående till oss själva. En självmedkännande person förstår att ingen är perfekt och att alla gör misstag. Då vågar man prova nya saker och kan lära sig och få nya erfarenheter. Självmedkänsla hjälper oss också att bemöta andra med medkänsla. 

Självmedkänsla syns tydligt i hur du talar till dig själv i dina tankar. Det här sättet att föra inre tal kan jämföras med två fåglar på dina axlar. Den första är gamen, som lätt landar och låter högt. Den kraxar nedslående tankar, påminner om faror och misslyckanden. Du kanske minns att hjärnan lätt uppmärksammar sådant, därför hörs gamens röst lätt i våra tankar. Men sådana tankar får oss att känna oss hopplösa och tunga. Det är svårt att lära sig och agera klokt med dem. Därför är det bra att lära sig lägga märke till gamens röst och öva på att medvetet mota bort den. Gam-tankar är till exempel: 

-“Jag är dålig.” 

-“Jag kommer ändå inte att lyckas.” 

-“Det är ingen idé att ens försöka.” 

-“Jag misslyckas alltid.”… 

Känner du igen situationer där du hör gamens nedslående tankar i ditt huvud? 

Den andra fågeln är en färgglad papegoja. Den talar uppmuntrande och medkännande tankar. Papegojan lär sig tala, men den måste tränas ihärdigt. Då börjar den upprepa positiva ord och lyfta dig. Papegojans tal gör dig gladare, modigare och vänligare mot dig själv. Du mår bättre och det blir lättare att agera och lära sig. Papegojtankar är till exempel: 

-“Jag är bra precis som jag är.” 

-“Om jag övar uthålligt kommer jag att lyckas.” 

-“Man lär sig inget om man inte försöker.” 

-“Misstag hör till lärandet.” 

-“Det är ingen fara, allt ordnar sig!” 

Det är viktigt att förstå att tankar ofta bara är tankar som förändras med hur vi känner oss. De är inte alltid sanna. Du kan styra dig själv mot mer positiva tankar. 

Vi presenterar affischen Självmedkännande uppmuntrande fraser.

Material: Självmedkänsla–spelplan och spelkort, tärning och spelpjäser 

Vi spelar i små grupper ett spel där eleverna läser situationskort och funderar på uppmuntrande tankar i situationen. 

Ni får spela Självmedkänsla-spelet tillsammans i gruppen. Turvis går var och en framåt på spelplanen och varje gång man stannar drar man ett kort och läser situationen högt. I situationen på kortet talar personen till sig själv på ett nedslående sätt, som en gam. Tillsammans funderar ni på vad för uppmuntrande, självmedkännande papegojprat personen i situationen kunde säga till sig själv. När man stannar på papegojrutan drar man ett grönt kort och gör enligt instruktionen på kortet. 

Material: Hjärtlappar, affisch Självmedkännande uppmuntrande fraser 

Eleverna får en hjärtformad minneslapp. De funderar på vilken medkännande inre röst de själva skulle behöva höra varje dag. Till exempel: Jag är bra precis som jag är! Ta en paus ibland! Jag kan mycket – misstag hör också till lärandet! Bra jobbat jag! Jag är uthållig! 

Var och en skriver på hjärtat en egen medkännande hälsning till sig själv. Hjärtat klipps ut och fästs till exempel med häftmassa på insidan av bänken eller på någon annan plats där eleven själv kan se det så ofta som möjligt. 

Vi är alla olika, så vi behöver självmedkännande tankar om lite olika saker. Nu får du i lugn och ro välja vilken uppmuntrande fras du själv skulle behöva ofta just nu. Om du till exempel lätt blir stressad kan du påminna dig själv vänligt om att du också får vila. Någon annan behöver kanske uppmuntrande ord för uthållighet. Någon kanske är rädd för misstag och misslyckanden och då kan man behöva påminna sig om att de faktiskt är en viktig del av lärandet och att man inte ska klandra sig själv, utan att man modigt har försökt och övat. 

Välj en uppmuntrande fras från affischen som känns bra för dig, eller hitta på en egen med hjälp av exemplen. 

Klipp ut den kopierade hjärtformen i färgat papper. Skriv din egen självmedkännande uppmuntrande fras på den. Sätt minneslappen på ett ställe där du lätt ser den varje dag (till exempel på insidan av bänken, i ditt fack, i ditt pennfodral…). Minneslappens syfte är att påminna dig om ett vänligare sätt att förhålla dig till dig själv.  

Material: Låt klassen lysa –häfte 1 s. 7–8, Känslor-affisch 

I uppgiften funderar eleverna på medkännande och självmedkännande handlingar i olika situationer. Som stöd kan Känslor-affischen finnas på tavlan. 

På sida sju finns fyra olika situationer. Läs situationen och fundera på vilken känsla eller vilka känslor personen kan ha. Du kan använda Känslor-affischen som hjälp. Fundera sedan på hur du kan visa medkänsla i situationen. Du kan använda de medkännande handlingssätten som finns listade ovanför uppgiften. 

På sida åtta funderar du på vilka känslor som kan väckas hos dig i olika situationer och vad du kan göra med självmedkänsla. 

Material: Låt klassen lysa –häfte 1 s. 8 

Längst ner på uppgiftssidan finns läxan. I uppgiften övar man självmedkännande tankar och handlingar. När man har övat på det som uppgiften handlar om färglägger man ett hjärta. Man kan också hitta på ett eget självmedkännande sätt att agera och öva på det.  

Att sprida affischer med uppmuntrande fraser om medkänsla i skolan 

Material: A3-papper, färgpennor/tuschpennor/målarfärger 

Eleverna hittar på eller väljer från elevernas exempel en uppmuntrande fras som de skriver tydligt på papperet. Affischen dekoreras färgglatt. Bakgrunden kan först målas med fina, uppiggande färger och uppmuntrande frasen skrivs ovanpå när färgen har torkat. Affischerna sätts upp i skolans korridorer till glädje och uppmuntran för alla. Tillsammans kan man följa vilka reaktioner affischerna väcker hos andra och hos en själv när man ser dem. 

Exempel: 

• Vad fint att du är här! 

• Heja på dig idag! Ha en trevlig dag! 

• Härligt att du orkar vara uthållig! Med uthållighet klarar du det! 

• Du kan nog! Att göra fel är inte världens undergång! 

• Du är viktig! Du är fantastisk precis som du är! 

Eller 

Stunder av självmedkänsla i klassen  

Det här behövs: Stunder av självmedkänsla i klassen – kopieringsunderlag 

Vi övar tillsammans i klassen på självmedkännande sätt att agera. Med hjälp av utmaningen modelleras självmedkännande tänkande. När man tillsammans har provat ett sätt i bladet färglägger man hjärtat bredvid. De självmedkänsla-stunder som fungerar i klassen är bra att fortsätta använda. 

Behövs: lugn musik eller instrument 

Vi berättar att lektionen avslutas med att vi varvar ner oss tillsammans. Vi övar och gör tillsammans kramandning i slutet av lektionen. Vi ställer oss upp vid vår plats så att vi har utrymme att röra armarna. 

I slutet av denna lektion får du uppmärksamma den viktigaste personen i ditt liv – dig själv. Vi kopplar en varm kram till några lugna avslutande andetag på följande sätt: 

För armarna ut åt sidorna i axelhöjd och andas in. Håll andan ett kort ögonblick. 

Blås sedan ut luften långsamt medan du ger dig själv en mjuk kram. 

Vi upprepar tillsammans 3–5 gånger. 

• Kort som visar lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa- avtalet 
• Lugn musik eller ett instrument för att varva ner 
• Affisch om kompisfärdigheter 
• Låt klassen lysa- häfte del 1, s. 6 
• Spelplan om kompisfärdigheter och en tärning per par 
• Klassutmaning: Kamratfärdighets-bingo 

Det är bra att ha Låt klassen lysa-avtalet synlig på varje lektion och att påminna om den i början.

Material: lugn musik eller ett instrument 

https://soundcloud.com/ivo-hackman/pilkahdus-sisalta-1 på finska

https://soundcloud.com/ivo-hackman/mita-mina-nain på finska

Idag lyssnar vi på lugn musik under vår samlingsövning. Musik är ett bra sätt att varva ner. Med hjälp av musik kan vi också ändra hur vi känner oss och slappna av. Om man har många tankar eller har svårt att koncentrera sig kan musik hjälpa oss att varva ner. Det är viktigt att välja musik som man själv gillar och njuter av. Om man till exempel lyssnar på musik medan man gör läxor eller övar inför ett prov, kan man testa musik som är helt instrumentell, eftersom en sjungen text kan avleda uppmärksamheten från uppgiften. I det här exemplet, som är komponerat av en av våra ”Låt klassen lysa”-lärare, Ivo Hackman, finns det ingen sång utan enbart instrument. 

Nu får du lyssna på den här låten och samtidigt andas lugnt. Du kan bara lyssna, eller samtidigt fundera på vad för slags tankar eller sinnesbilder låten väcker hos dig. 

Efter nedvarvningen kan ni prata en kort stund. Hur kändes övningen? Hur känns det i kroppen? Vad för slags tankar eller vilken stämning väckte musikstycket? Det finns inga rätta eller felaktiga svar, vars och ens upplevelse är unik. 

Eller 

Tänk på en kompismästare 

I dagens nedvarvning får du i lugn och ro fundera på om du känner någon som är en riktigt snäll och trevlig kompis. Tänk och fundera på hur hen agerar i olika situationer och hur hen behandlar andra. Hur känns det att vara i sällskap med en sådan riktigt trevlig person? Du kan också fundera på vad för slags färdigheter hen har. Fundera på om du känner ännu fler personer som har förmågan att vara en snäll och trevlig kompis. 

Efter nedvarvningen kan ni prata en kort stund. Hur kändes övningen? Var det lätt att komma på en person att tänka på? Vad är det för en sorts människa? 

Material: affischen ”Kompisfärdigheter” 

https://oppimateriaalit.punainenristi.fi/modulesection/218/746

Vi studerar affischen ”Kompisfärdigheter” och går igenom färdigheterna en i taget för att se vad de betyder. Vi kan också titta på en video som handlar om samma teman. 

Vi är i kontakt med andra människor varje dag. Vi samspelar med andra såväl hemma, på dagis, i skolan och på jobbet som på fritidsaktiviteter. Därför är kompisfärdigheter viktiga färdigheter. Även om vi använder ordet kompisfärdigheter, är dessa samarbetsfärdigheter viktiga i umgänget med precis alla människor. 

Samarbetsfärdigheter behövs i skolan till exempel vid grupparbeten. Genom att lyssna på andra, delta och ta hänsyn till de andra gruppmedlemmarna blir arbetet trevligt för alla. 

Medkänsla innebär att vi känner igen någon annans känsla och agerar så att den andra personen mår bättre eller så att den goda känslan förstärks. Vi märker till exempel när någon är ledsen eller ensam och erbjuder hjälp eller tröst. När en klasskamrat lyckas kan vi också visa medglädje och glädjas tillsammans med hen. 

Ibland hamnar vi i situationer där vi behöver förhandlingsförmåga. Till förhandlingsförmågan hör till exempel förmågan att kunna vara flexibel. Om vi vill ha olika saker än någon annan kan vi vara flexibla och till exempel föreslå att vi gör det du vill på den här rasten, och det jag föreslog på nästa rast. När vi lär oss att vara flexibla blir sådana situationer smidigare och vi undviker bråk. 

Det går inte alltid att undvika bråk och meningsskiljaktigheter. Då behöver vi konfliktlösningsförmåga. Bakom vårt beteende finns alltid någon känsla eller något behov. Att känna igen sina egna känslor och behov är därför en viktig färdighet. När vi i en konfliktsituation berättar om våra egna känslor och behov och lyssnar på den andra parten i bråket, kan vi lösa konflikterna på ett konstruktivt sätt. Genom att skylla på den andra blir situationen ofta bara ännu mer låst. 

Det är viktigt att lära sig att också säga nej. Du kan stöta på situationer där du till exempel blir ombedd att göra något som inte känns bra för dig. Sådana situationer kan vara särskilt utmanande när dina egna kompisar föreslår något som du tycker är obehagligt. Det är ändå en viktig färdighet att kunna tacka nej till saker som man inte på riktigt själv vill. 

Förtroende är en mycket viktig byggsten i umgänget med andra. När vi håller fast vid det vi har kommit överens om tillsammans och inte för andras saker vidare, bygger vi upp förtroende. 

Material: Låt klassen lysa häfte 1 s. 6 

Eleven markerar de kompisfärdigheter på arbetsbladet som eleven själv anser är sina styrkor. Man funderar också på vilka färdigheter som skulle vara bra att öva mer på. Till sist kan de som vill dela med sig av sina iakttagelser från uppgiften. Var det lätt eller svårt att bedöma sina egna färdigheter? 

Uppgiften innehåller olika områden av kompisrelationer och färdigheter som hör till dem. Bedöm dina egna färdigheter. Markera de färdigheter som du anser är dina styrkor. Fundera till sist på vilka av de andra färdigheterna du skulle kunna öva på härnäst. Skriv de två färdigheter du har valt att öva på i de tomma ovalerna längst ner i uppgiften.  

Material: Spelplan och tärning för varje par 

Eleverna arbetar i par. Varje par får en tärning och en spelplan. I spelet finns en exempelsituation som hör till varje område av kompisfärdigheter. Paret läser spelsituationen högt. Elev 1 kastar tärningen och säger repliken som motsvarar tärningens antal (replik 1) högt. Därefter kastar elev 2 tärningen och säger repliken som motsvarar tärningens antal (replik 2) högt. Efter det tänker ni tillsammans på frågorna i den sista rutan. När ni har tänkt igenom frågorna går ni vidare till nästa situation. 

Nu får ni arbeta i par. Samtidigt övar ni kompisfärdigheter. Med hjälp av dem fungerar samarbetet bättre och det känns roligare att göra saker tillsammans. 

Ni får en spelplan och en tärning tillsammans med er partner. I spelet finns en exempelsituation som hör till varje område av kompisfärdigheter. Läs situationen i den första rutan. I de följande rutorna ser ni vad personerna i situationen säger. Först kastar den ena i paret tärningen och läser från rutan (replik 1) den replik som motsvarar tärningens antal. Sedan kastar den andra i paret tärningen och får sin replik från nästa ruta (replik 2). I den sista rutan funderar ni tillsammans, med hjälp av frågorna i rutan, på hur kompisfärdigheter används i situationen. 

Situationen kan också behandlas så att två frivilliga kommer fram framför klassen. Spelplanen visas så att alla kan se. Läraren läser situationen för klassen och kastar tärningen för att bestämma replikerna. Eleverna framför klassen säger replikerna med inlevelse och “spelar upp” situationen. Sedan diskuterar ni tillsammans i klassen och funderar på frågor som hör till situationen. För nästa situation frågar man efter nya frivilliga elever.

Ofta har kompisar gemensamma intressen. I nästa lek undersöker vi vilka saker som förenar eleverna i er klass. Det är ändå bra att ha koll på kompis färdigheterna i umgänget med alla, även om man skulle vara intresserad av olika saker. 

Alla som tycker om – leken 

Stå i en ring med ryggen mot mitten. Turas om att säga något som du själv tycker om. Alla som också tycker om det ni hör vänder sig mot mitten av ringen. Man kan också visa det man säger med pantomim (till exempel basket → man studsar en boll). Man kan också sitta på sina platser: den som säger något reser sig upp och de andra som tycker om samma sak reser sig också.  

Ju mer vi lägger märke till saker som förenar oss i stället för att fästa uppmärksamhet vid olikheter, desto lättare är det för oss att lära känna varandra och samarbeta. I nästa lek står man med ryggen mot ringens mitt. Någon vänder sig mot mitten av ringen och säger en sak som hen tycker om. Det kan till exempel vara en aktivitet, en maträtt, ett band eller en färg. Alla som tycker om samma sak vänder sig också om. I ringen möter man dem som förenas av denna sak. Sedan vänder man sig tillbaka till startpositionen och nästa person får säga en sak. Leken lyckas när vi lyssnar på och respekterar varandra. Det är helt okej att vi inte alltid tycker om samma saker, men även då lyssnar vi och respekterar den andras intressen. 

Eller 

Förenande saker – leken 

Eleverna delas in i grupper på 3–4 elever. I leken hittar eleverna på saker som förenar gruppen. Målet är att stärka känslan av att barn har mycket gemensamt med varandra. 

I den här leken ska ni komma på så många saker som möjligt som förenar eleverna i er grupp. Till exempel: ni bor i Esbo, ni tycker om glass och så vidare. Skriv ner på ett papper saker som ni har gemensamma. Ni har 3 minuter på er. 

Till slut kan man diskutera hur många gemensamma saker varje grupp hittade mellan sina medlemmar.

Material: Låt klassen lysa – häfte 1, s. 6 

Längst ner på uppgiftssidan finns hemläxan. Eleven sätter ett kryss när hen hemma har använt någon bra kompisfärdighet från uppgiften tillsammans med en familjemedlem. 

Material: Affisch med kompisfärdighetsbingo 

I klassutmaningen är målet att fylla klassens gemensamma bingobricka med vänliga handlingar. En elev får skriva sitt namn i en ruta när hen har gjort det som står i rutan. Flera barn kan ha sina namn i samma ruta. 

I dag har vi pratat om kompisfärdigheter. Det är färdigheter som vi behöver för positiv och bra samspel med andra. 

När vi tar hänsyn till andra, är omtänksamma och lär oss att vara flexibla, blir situationer med kompisar trevliga för alla. Ibland går det inte att undvika konflikter. Då är det viktigt att kunna försöka lösa dem på ett bra sätt, genom att berätta om sina egna känslor och behov, och genom att lyssna på den andra. 

Vi tackar klassen för lektionen tillsammans och lyfter fram något som gick bra. Man kan också be eleverna själva att berätta vad som fungerade bra under lektionen. (Till exempel: samarbetet fungerade bra när ni spelade kompisfärdighetsspelet. Under lektionen gav ni bra exempel på olika situationer där man behöver kompisfärdigheter.) 

Material: lugn musik eller instrument 

Till slut gör vi tillsammans en närvaroövning med vänliga önskningar. Under övningen får du lugna dig med vänliga tankar. Efter att du har satt dig bekvämt guidar jag dig i dina tankar att önska allt gott till viktiga personer i ditt liv och också till dig själv. 

Sätt dig bekvämt så att du kan ha det lugnt en stund för dig själv. För att få lugn och ro kan du stänga ögonen eller sänka blicken mot en bestämd punkt. 

Tänk först på någon som är kär och viktig för dig. Det kan vara en familjemedlem, en god vän eller till och med ett husdjur. När du tänker på den här personen eller djuret som du tycker mycket om, le mot hen i dina tankar och önska vänligt i ditt sinne: 

Jag önskar dig allt gott! 

Tänk sedan på en kompis i din klass. Någon som du trivs med och gärna är tillsammans med. Önska också hen vänligt i dina tankar: 

Jag önskar dig allt gott! 

Tänk sedan på en klasskamrat som du ännu inte känner så bra. När du tänker på den personen, önska också hen vänligt: 

Jag önskar dig allt gott! 

Tänk sedan på hela klassen, alla klasskamrater inklusive dig själv, och läraren. Önska vänligt till alla i ditt sinne: 

Jag önskar oss alla allt gott! Jag önskar av hela mitt hjärta oss alla allt gott! 

Till sist riktar du din uppmärksamhet mot dig själv. Förhoppningsvis känns det bra och varmt. Kanske känns din andning lugn och naturlig. Önska också dig själv vänligt allt gott i dina tankar. 

Ta med dig en god känsla och vänlighet från den här övningen in i din dag. Tack för att du gjorde övningen. När du är redo kan du öppna ögonen lugnt och titta vänligt omkring dig. 

Som inspiration används följande länk: 

www.positiivinenoppiminen.fi/hymy-koulu-videot (på finska)

• Kort som beskriver lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa –avtalet 
• Lugn musik eller instrument för landning 
• Hjärnan, vakthund, ryggsäck och uggla – utdelningsblad 
• Hur kan jag påverka mitt eget mående –affisch och/eller kort 
• Låt klassen lysa –häfte 1, s. 5 
• Pensel till varje elev/elevpar 
• Klassutmaning: Metoder att prova –affisch 

Låt klassen lysa –avtalet är bra att ha synlig på varje lektion och att i början av lektionen påminna om den. 

Lektionsstrukturen kan gås igenom och sättas upp synlig med hjälp av bilder. 

Material: lugn musik eller instrument 

Snart får du ge dig ut på en liten fantasiresa till din trygga plats, men innan det gör vi en landning för att börja låt klassen lysa -lektionen. 

Sätt dig bekvämt på din stol så att dina fötter vilar lugnt mot golvet (eller fotstödet). Lägg dina händer i knät eller på bänken. Om det känns tryggt kan du blunda en stund eller titta på bänkens yta, så att du får 

din egen lugna stund. Vi lugnar andningen och med hjälpa av den hela kroppen. Andas in och andas långsamt ut. Upprepa ett par gånger. Snart hör du lugn musik/ljud. Du kan fortsätta att ha ögonen slutna eller blicken på bänken och ge dig ut på en fantasiresa. 

”Sitt bekvämt och blunda om du vill. Andas lugnt. Föreställ dig att du är på en plats där du känner dig trygg och mår bra. På den platsen känner du dig riktigt lugn och bra. 

En sådan trygg plats kan vara hemma eller någon annanstans. Den kan vara inomhus eller utomhus i naturen. Den kan finnas på riktigt, kanske har du varit där. Den kan också vara påhittad, till exempel från en berättelse. 

Stanna en stund på din trygga plats. Titta dig omkring. Hur ser det ut där? 

Hör du några lugnande ljud? 

Finns det där någon trygg person, ett husdjur eller något föremål som gör att det känns ännu tryggare? 

Du känner dig riktigt bra och trygg. Till den här platsen kan du alltid gå i dina tankar när du vill lugna dig själv. Andas några gånger djupt och lugnt, och samtidigt känner du dej lugn och trygg. Det här är din plats, dit du kan återvända i dina tankar när du vill. 

Så småningom kan du lämna din trygga plats och komma tillbaka till detta ögonblick och den här platsen. Dina ögon öppnas, och den goda känslan och tryggheten fortsätter. Bra. Tack!” 

KÄLLA: på finska. Tunne- ja turvataitoja lapsille: https://www.julkari.fi/bitstream/handle/10024/126027/Tunne-%20ja%20turvataitoja%20lapsille_WEB.pdf?sequence=1&isAllowed=y 

Efter landningen kan man kort samtala. Hur kändes övningen? Hur känns det i kroppen när du känner dig trygg? Det finns inga rätt eller fel svar, varje upplevelse är unik. Nedvarvning är inte nödvändigtvis lätt om man inte har övat.      

Material: Hjärnan, vakthund, ryggsäck och uggla -material 

I undervisningen bekantar vi oss med hur hjärnan fungerar i känslosituationer. Vad händer i hjärnan när vi tar emot information genom våra sinnen och reagerar på den, antingen medvetet eller omedvetet? Här tittar vi särskilt på hur amygdala, hippocampus och pannloben fungerar. De beskrivs som vakthund, ryggsäck och en vis uggla. Som stöd används en bild av hjärnan och symboler (hund, ryggsäck, uggla). 

Nu undersöker vi vad som händer i vår hjärna när en känsla väcks. Alla våra hjärnor fungerar så här, även om våra känsloreaktioner kan se olika ut utåt. Hjärnan består av många olika delar, men idag studerar vi noggrannare tre av dem som är med i känsloreglering. 

Mandelkärnan (Vakthunden) 

Mandelkärnan är centrum för känslor i vår hjärna, alltså vakthunden. Med våra sinnen (syn, hörsel, lukt, smak, känsel) hanterar vi hela tiden signaler om trygghet och hot i vår omgivning. Nu talar vi om vardagliga situationer, inte stora hot som till exempel en tromb. Tecken på trygghet kan till exempel vara ett leende, ögonkontakt, nickande och vänliga ord. Tecken på hot kan vara rynkade ögonbryn, att någon tittar bort eller en obehaglig lukt eller smak. Vakthunden fungerar mycket ivrigt och reagerar snabbt. Den vill skydda oss så mycket att den ibland reagerar också i onödiga situationer eller för snabbt. När hjärnan går i alarm kämpar vi, flyr eller fryser. 

Man kan diskutera elevernas erfarenheter. Minns du en situation där du kämpade (t.ex. knuffade, sa något elakt), flydde (t.ex. sprang bort, gömde dig, drog dig undan i din egen bubbla under huvan) eller frös (t.ex. inte kunde säga något eller agera)? Vilket av dessa tre sätt är vanligast för dig? 

Hippocampus (Känsloryggsäcken) 

Hippocampus är hjärnans minnesbank där minnen och sätt att agera från tidigare situationer lagras, alltså vår känsloryggsäck. När vi agerar i situationer påverkas vi av våra tidigare erfarenheter från liknande situationer. Till exempel: om du ser en hund, påverkas ditt sätt att reagera av om en hund tidigare har slickat dig, ignorerat dig, hoppat på dig eller bitit dig. 

Frontalloben (Den visa ugglan) 

Frontalloben är hjärnans visa uggla, alltså styrcentralen. Den behövs för att tänka efter, styra sig själv, lära sig, fatta beslut och ta hänsyn till andra. Frontalloben utvecklas ända upp till ungefär 30 års ålder, så din är fortfarande under utveckling, och därför behöver du öva och få stöd i känslosituationer och i att reglera dig själv. 

Om vakthunden börjar skälla mycket kan den visa ugglan flyga iväg, alltså fungerar inte frontalloben som den ska. Då har vi inte tillgång till våra tanke- och regleringsfärdigheter, utan vi agerar utifrån starka känslor. Då kan vi göra eller säga saker utan att tänka och kanske skada oss själva eller andra. 

Vi kan få tillbaka ugglan genom att lugna ner oss, till exempel genom andning. Vi har redan övat på andningsövningar, rutschbanan och fingerandning. De kan användas i situationer där vi behöver lugna kroppen och sinnet. Beröring (t.ex. att stryka eller skaka kroppen), rörelse eller stöd från någon annan kan också hjälpa. Att lugna sig själv är en färdighet som man kan lära sig. Senare under lektionen får alla fundera på vilka metoder som passar dem själva. 

Man kan diskutera elevernas erfarenheter. I vilka situationer börjar vakthunden lätt skälla och den visa ugglan flyger iväg? Vilka känslor har du känt då? Har det hänt att du gjort något innan du hann tänka? 

Siegels handmodell 

(Här är ett tips på en video om ämnet på engelska) 

Dr. Dan Siege’s Hand Model of the Brain: 

https://www.youtube.com/watch?v=f-m2YcdMdFw

Hjärnans delar och hur de hänger ihop kan visas med psykiatern Dan Siegels handmodell. Eleverna formar hjärnan med sin hand enligt lärarens instruktion. 

Nu provar vi tillsammans hur hjärnan fungerar i känslosituationer. (Lyft handen med fingrarna upp, vik tummen in.) Tummen är amygdala, alltså vakthunden. (Lägg fingrarna över.) Fingrarna är pannloben, den visa ugglan. Nu är delarna i kontakt och information kan röra sig mellan dem. 

När vakthunden reagerar starkt (rör på tummen) flyger ugglan iväg (lyft fingrarna). Nu är delarna inte längre i kontakt och vi kan inte tänka klart. 

I en sådan här situation kan vi till exempel med hjälp av andningen lugna ner oss och föra vakthunden och den visa ugglan tillbaka på plats samt i kontakt med varandra. Vi tar några lugna andetag, och gradvis återfår hunden och ugglan kontakten. (Vi för tillbaka tummen mot handflatan och viker gradvis fingrarna över tummen). På så sätt har vi återigen tillgång till vårt tänkande och vår självreglering, vilket gör att vi kan agera eftertänksamt i situationer, med hänsyn till både oss själva och andra. 

Förberedelse av leken, alla elever står i ring. I leken får vem som helst starta en synlig och återkommande rörelse medan man står kvar på sin plats, till exempel vinka med handen. De andra härmar och startar samma rörelse så fort de upptäcker den. Vem som helst får starta en ny rörelse, men först när alla gör den föregående rörelsen. 

Vi gör ständigt observationer och vår hjärna bearbetar dem. I nästa lek använder vi synsinnets observationer för att noggrant uppmärksamma förändringar runt omkring oss, och ändrar vårt agerande utifrån vad vi upptäcker. Någon startar en enkel, återkommande rörelse på sin plats, till exempel att vinka med handen. Så fort du upptäcker en sådan rörelse i ringen, börja upprepa den. Låt oss se hur snabbt rörelsen sprider sig och hur vi får alla att göra samma sak. När alla gör samma rörelse får vem som helst starta en ny rörelse, utan att man har kommit överens om det i förväg. Så fort du upptäcker en ny rörelse som sprider sig i ringen, börja upprepa den. 

Eller 

Elaking och vakthund –lek 

I leken sitter eleverna på sina egna platser och tittar på varandra. En elaking utses, som tittar på de andra  med en elak min, och en vakthund, som försöker ta reda på vem elakingen är. Man kan också ha flera vakthundar och/eller elakingar i leken. 

Nu ska vi leka ’Elakingen och vakthunden’. Snart ska alla lägga ner huvudet och blunda. Jag väljer först ut en elaking bland eleverna genom att röra vid hens rygg. Därefter väljer jag ut vakthunden på samma sätt. 

När leken börjar ska du sitta tyst på din plats och låta blicken vandra från klasskompis till klasskompis. Titta dina klasskompisar i ögonen med en neutral eller glad min. Den som valts till elaking kan ’sänka stämningen’ för de andra genom att snabbt göra en arg eller elak min mot en annan elev. Om elakingen gjorde en elak min mot dig, blir du ledsen. Du kan lägga ner ditt huvud (eller fortsätta titta de andra i ögonen, men med en ledsen min). Vakthunden observerar klassen och eleverna. När vakthunden upptäcker vem som är elakingen, reser hen sig snabbt upp och skäller. När de andra hör larmet måste alla utom elakingen snabbt gömma sig under bänken. Nu kan vi kontrollera om vakthunden tog fast rätt elaking. Ibland blir det falska alarm, precis som i vår egen hjärna.  

Material: Hur kan jag påverka mitt eget mående –affisch eller metodkort, Låt klassen lysa –häfte 1, s. 5 

I början av lektionen tittade vi på hur hjärnan fungerar i känslosituationer. Nu ska vi ta reda på hur vi själva kan påverka vårt eget tillstånd i sådana situationer. Alla kan lära sig färdigheter för att reglera känslor – göra dem större eller mindre beroende på situationen. Vi hamnar alla i situationer där det är viktigt att reglera sina känslor för att säkerställa sitt eget eller andras välmående. Om man till exempel är arg över något är det bra att minska på den känslan, så att man inte säger eller gör något som sårar en själv eller andra. När man lyckas på egen hand eller tillsammans med andra kan man bygga vidare på den känslan, till exempel genom att fira eller ge beröm tillsammans. 

Vi kan påverka oss själva via kroppen, tankarna eller handlingar. På affischen finns olika sätt att lugna vakthunden och få tillbaka den visa ugglan. 

Vi går igenom var och en av de tre delarna separat och diskuterar elevernas erfarenheter. Har du använt någon av dessa metoder? Vilken, och i vilken situation? Hur påverkade det ditt mående? 

Eleverna gör uppgiften ”Att påverka sitt eget mående”, där de väljer metoder som passar dem för att påverka hur de mår. Dessa markeras till exempel med ett litet kryss. Avslutningsvis kan de som vill, eller alla elever, berätta om en metod de har markerat för hela klassen, i en mindre grupp eller för ett par. 

Det finns många olika sätt att påverka sitt eget mående utöver dessa exempel. Det viktigaste är att du hittar de metoder som passar just dig. Markera de metoder som passar dig med ett kryss på arbetsbladet.  

Material: Låt klassen lysa arbetsblad 1 s.5 

Längst ner på uppgiftssidan finns en hemläxa. Eleverna ska komma på och skriva ner fler metoder som de kan använda hemma för att reglera sitt mående (t.ex. att hoppa studsmatta, pärla eller annat pyssel, att röra sig i naturen). Ni kan komma på några metoder tillsammans. 

Material: Affischen -Metoder att prova 

Läraren väljer, eller så väljer ni tillsammans, tre metoder för att påverka det egna måendet i klassen. Fäst metodkortet, rita eller skriv den metod ni har valt i rutan. Metoderna demonstreras och ni övar tillsammans på att använda dem i klassens vardag (t.ex. att göra fingerandning tillsammans före ett prov, ha en lugnande stund med ritande eller läsning efter lunch, göra en kort pausgympa eller skaka loss). Varje gång en metod har använts markeras det i metodräknaren under den aktuella metoden. 

Efter en lämplig tid kan ni välja nya metoder att testa och följa upp.

Idag pratade vi om vad som händer i våra hjärnor i olika känslosituationer. Det är bra att komma ihåg att allas hjärnor fungerar så. Vi kan ändå lära oss att påverka våra egna känslotillstånd med hjälp av olika metoder. Idag gick vi igenom sådana metoder, och ni fick fundera på era egna sätt. När vi blir bättre på att reglera våra känslotillstånd och till exempel lugna ner oss, kan vi agera mer förnuftigt i olika situationer. 

Material: lugn musik eller ett instrument, penslar till varje elev/elevpar 

Idag har vi pratat om hur våra hjärnor fungerar i känslosituationer och hur vi kan reglera våra känslor. Du har också fått fundera på metoder som passar just dig för att reglera dina känslor. Som klassutmaning fick ni metodräknaren, som ni kan använda för att följa med hur ni använder dem. 

Tacka klassen för en fin lektion tillsammans och lyft fram något som ni lyckades bra med. (T.ex. Nedvarvningsövningen kom igång jättebra. Ni funderade jättefint på metoder för känsloreglering som passar er.) 

Berätta att lektionerna alltid avslutas med att ni varvar ner tillsammans. Vi gör en nedvarvningsövning där man med lätta beröringar med en pensel (eller ett finger) målar på ryggen på den som sitter framför, utifrån det som berättas. Inför uppgiften sätter sig eleverna i en ring så att alla är vända mot ryggen på nästa person. Penseln gör det lättare för många att beröra. I början av övningen kan man testa på sin egen arm hur en lätt beröring med penseln känns. Om en elev känner att hen inte vill eller kan delta i övningen, kan hen göra den på sin egen handrygg. Övningen kan också göras i par där man turas om; då läses instruktionerna två gånger och den som blir målad får bara känna efter. Vid behov kan en vuxen visa modell för ”målandet” där framme. 

I början fick du föreställa dig din egen favoritplats. Nu ska jag berätta för dig om en favoritplats. Medan jag berättar ska du ”måla” det jag säger med penselspetsen (eller fingret) på ryggen på den som sitter framför eller på din partner. Du kan måla sakerna precis så som de dyker upp i dina tankar (eller ta modell av den vuxna). 

På denna favoritplats lyser solen på himlen. Dess varma strålar sprider sig över hela favoritplatsen. 
Några moln svävar också på himlen. 
Där nere vågar havet lugnt. 
På stranden finns mjuk, varm sand. I solljuset ser det ut som om det finns glittrande korn här och där i sanden. 
På stranden växer också en palm. Den har en stark, lång stam. Från toppen sträcker sig palmblad i olika riktningar. 
Palmen svajar lätt i den milda vinden. 
Vinden viskar till dig: Tack för den här övningen! 

Till sist kan du själv viska ett tack till den som målade på din rygg. 

Det är bra att ha Låt klassen lysa –avtalet framme under varje lektion och att påminna om det i början av lektionen. 

Material: lugn musik eller instrument 

Vi börjar igen lektionen med en gemensam nedvarvningsövning. Sitt bekvämt på din stol eller på golvet så att dina fötter vilar lugnt mot golvet (eller fotstödet). Låt händerna vila i knät eller på bordet. 

Idag prövar vi rutschbana- andning. På bilden ser du en rutschbana. Föreställ dig att när du andas in går du uppför trapporna till rutschbanan. När du andas ut åker du en riktigt lång tur ner. Vi provar tillsammans några gånger genom att titta på bilden. 

Sedan får du under ljudet av koshi-vindspelet göra lugna, långa rutschbana- andningar i din egen takt. Om det känns tryggt kan du blunda en stund eller titta på bordet eller golvet för att få lugn och ro. 

Vi ger en stund för att varva ner. 

Du kan andas lugnt några gånger till och sedan öppna ögonen eller lyfta blicken. 

eller 

Vi börjar lektionen igen med en gemensam nedvarvning. 

Sitt bekvämt på din stol eller på golvet så att dina fötter vilar lugnt mot golvet (eller fotstödet). Lyft ena handen framför dig och spreta med fingrarna. Följ med pekfingret från den andra handen upp och ner längs fingrarna, börja vid tummen. När du går upp med fingret andas du in. Håll andan en kort stund vid fingertoppen. När du går ner andas du ut och håller en kort paus innan nästa finger. Gå igenom alla fingrar i din egen andningstakt. 

Sedan får du under musikens ljud göra fingerandning i din egen takt. Om det känns tryggt kan du blunda en stund eller titta på din hand. 

Efter landningen kan vi prata kort. Hur kändes det? Hur känns det nu? Förändrades känslan på något sätt? Det finns inga rätta eller fel svar, allas upplevelse är olika. Landning är inte alltid lätt om man inte har övat.  

 Material: Känslor -affischen 

Känslor är kroppens signaler till dig, och du kan uppleva många olika känslor samtidigt. Genom att lyssna på dina känslor kan du känna efter hur du har det och hur du ska agera i en situation. Känslornas funktion är att skydda oss, och de kan hjälpa oss bort från fara och mot trygghet. 

Vissa känslor är lätta och enkla. De berättar att det du behöver just nu finns tillgängligt för dig. Tunga och svåra känslor berättar att du behöver något för att må bra igen. 

Varje känsla har en viktig uppgift. Ilska ger mod att försvara sig själv eller andra. Rädsla hjälper oss att vara uppmärksamma och söka trygghet. Glädje och välbehag uppmuntrar oss att göra saker som är bra för oss och andra. Känsla uppmuntrar oss också att ta oss mot det som känns bra . Därför behövs alla känslor. 

Alla har sina egna känslor i olika situationer, så man kan inte säga att en känsla är rätt eller fel. Därför är det viktigt att respektera både sina egna och andras känslor. Det är okej att känna så här och att en kompis känner på ett annat sätt. 

Alla kan påverka sina känslor, alltså reglera dem. De färdigheterna ska vi träna på nästa Låt klassen lysa-lektion. 

På affischen ser du många olika känsloord. De är sorterade under rubriker och ibland blir känslan starkare längre ner i ordlistan. Det finns säkert många känsloord du redan kan, men också nya. Om du inte förstår vad ett känsloord betyder, kan du fråga en kompis eller en vuxen. Målet är att du lär dig nya känsloord och kan berätta mer om dina känslor.  

Material: Känslor syns, hörs och känns –arbetsblad 

På finska material: Tunne ja Taida ilmaiset materiaalit https://holvi.com/shop/TUNNEJATAIDA/product/a4c2aee0061811a93e48c6c917d82b74/ 

Nu ska vi undersöka hur känslor syns, hörs och känns i oss. Hos alla syns och känns känslor på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel sätt. Till exempel i olika kulturer visar man känslor på olika sätt. 

Ansiktsuttryck 

Våra ansikten ser olika ut i olika känslotillstånd.  

Vilka tecken på känslor har du sett i ansikten? (t.ex. leende, grimas, tårar)  

Vi provar tillsammans hur glädje/rädsla/skam/sorg/lugn ser ut i ansiktet. 

Tonfall 

Känslor hörs i hur vi pratar. Tonfall handlar om hur något sägs, inte vilka ord vi använder.  

Vi provar hur glädje, ilska och sorg låter genom att säga ’Hej!’ på olika sätt. Vad märker du? (Till exempel när vi ändrar tonfall eller hur snabbt vi pratar). 

En vuxen säger: ”Du är jättetrevlig!” med arg röst. Eleverna får rösta om de tror på tonfallet, hur man säger, eller på orden, vad man säger. Vad tänker du när inte tonfallet och orden stämmer överens? 

Beteende 

Känslor ger oss kraft att agera. De betyder att känslor syns också i våra handlingar (t.ex. vi vänder oss om, går bort, knuffar eller kramar någon). 

Kroppsspråk 

Känslor syns också i vårt kroppsspråk, t.ex. hur vi har våra händer och fötter (armar i kors, knutna nävar eller öppna armar inbjudande) spända eller avslappnade.  

Har du sett något i ditt eget eller någon annans kroppsspråk som visar känslor? 

Känslopantomim 

Material: Susi- känslokort och Känslor-affischen 

På finska: Tukiliitto: https://www.tukiliitto.fi/tukiliitto-ja-yhdistykset/kehittamistoiminta/paattyneet-hankkeet/mahti-projekti/mahti-tunnekortit/ 

I följande lek får en frivillig elev spela känslopantomim med en känsla utan ord. Eleven väljer ett ord från Susi-känslokorten och får hjälp med att visa pantomimen. Eleven får också visa sin pantomim utan hjälp från kortet. Tänk på att känslan syns i hela kroppen, inte enbart i ansiktet (tex händerna, fötterna och kroppsställningen). De andra gissar vilken känsla det är fråga om. Man kan få hjälp från Känslor-affischen.   

När någon gissar rätt provar alla att visa känslan och sedan diskuterar man tillsammans om vad de märkte. De som gissade kan säga vilken kroppsdels som avslöjade känslan. Man kan också göra så att alla tar samma kroppsställning och ansiktsuttryck som de som uppvisat känslan. Och efter det gissar man känslan och diskuterar hur det känns. Tex Vad händer i kroppen/ansiktet? Vilken kroppsdel är spänd, lugn eller aktiveras? 

Tankar i sinnet 

Ofta har det redan börjat kännas en hel del i kroppen när en känsla dyker upp i våra tankar. Med tankens kraft kan vi förstärka eller dämpa våra känslor. Nedtyngande tankar (till exempel Det här kommer aldrig att gå, Jag är dålig, eller sådant som skrämmer eller stressar oss) får oss att må sämre. Med upplyftande tankar (till exempel Ingen fara, det här fixar jag, Gör bara ditt bästa, eller ett fint minne, en rolig händelse, person eller plats) kan vi lugna oss själva och få oss att må bättre. Vi kommer att prata mer om det här under Låt klassen lysa-lektionerna. 

Förnimmelser och fysiologiska förändringar i kroppen 

Kroppen är känslornas hem och de kan kännas där på många olika sätt. Det kan pirra eller krampa i magen, snöra åt i halsen, kännas som en tyngd över bröstet, hetta i kinderna, händerna kan kännas svettiga eller så kan armar och ben kännas tunga eller darriga. 

Hur har känslor känts i din egen kropp? 

Material: Låt klassen lysa-häfte 1 s. 3 och färgpennor 

Vi går igenom en känsla i taget. Den vuxna säger känslan och färgen som eleven ska använda för att färglägga den del av kroppen där känslan känns. Till slut kan de som vill dela sina egna iakttagelser från uppgiften. 

I den här uppgiften får du observera var i din kropp olika känslor känns. En känsla kan kännas på ett eller flera ställen. På ett ställe kan det också kännas flera olika känslor, och vissa ställen kan bli helt ofärgade. Om det känns svårt kan du tänka tillbaka på en situation där du upplevde just den känslan. Färglägg med gult den eller de delar där glädje känns, och så vidare. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 1 s. 4 

Längst ner på uppgiftssidan finns en hemuppgift. I hemuppgiften är eleven en känslodetektiv under en överenskommen tid (t.ex. en dag eller resten av veckan). Hen observerar andras känslor i vardagen. När hen märker en känsla som finns i materialet, sätter hen ett kryss efter den. Samma känsla kan observeras och markeras flera gånger. Det går gärna också att bjuda in andra familjemedlemmar att vara känslodetektiver. Ofta lägger vi lättare märke till känslor av obehag. I hemuppgiften är det därför bra att träna på att också lägga märke till känslor av välbehag och glädje.

Material: Mood tracker-affisch  

Som klassutmaning har vi en gemensam observationsuppgift i klassen, alltså en Mood Tracker. Vid ett passande tillfälle under dagen stannar ni upp och funderar på vilka känslor var och en märker hos sig själv. Vilken känsla känns starkast? Var och en får färglägga i klassens gemensamma affisch en godisboll med den färg som beskriver känslan. Om du känner igen någon annan känsla, färglägg godisbollen med en färg du väljer och skriv in känslan du har upptäckt i godisbollen. 

Idag har vi pratat om hur känslor syns, hörs och känns hos oss människor. Vi har också funderat på vilka slags känslor som kan uppstå i olika situationer. Alla känslor är tillåtna och de har en egen viktig uppgift. På Låt klassen lysa-lektionerna pratar vi ändå om hur viktigt det är att lära sig att inte ta ut sina svåra känslor på andra människor. När vi lär oss att känna igen våra egna känslotillstånd kan vi förstå oss själva bättre. 

Material: lugn musik eller instrument 

Idag har vi pratat om känslor, som är viktiga meddelanden från kroppen till oss. Känslor berättar hur vi har det och vad vi behöver just då för att må bra. Vissa känslor känns lätta och enkla, andra känns tyngre och lite svårare. Alla känslor har ändå sin egen viktiga uppgift. Nu får ni börja observera era egna känslor i uppgiften Känsloobservation-uppgiften. 

Vi tackar klassen för lektionen tillsammans och lyfter fram något som gick bra (t.ex. Ni var ivriga att spela teater i leken. Ni funderade fint på var känslor känns i kroppen.) 

Vi berättar att lektionerna alltid avslutas med att vi lugnar oss tillsammans. 

Idag gör vi en kroppsskanning-övning, där du får lägga märke till dina känslor och förnimmelser en kroppsdel i taget. 

(Nedanstående är inspirerat av Jemmasens kroppsskanning, fantasiresa för barn) 

På finska: https://bin.yhdistysavain.fi/1600560/auT9ImVGuW5zDB2zkF3a0Y5nPx/Kehoskannaus%20lapsille.pdf) 

När vi har ögonen öppna ser vi vad som händer runt omkring oss. Om vi vill se vad som händer inuti oss behöver vi stänga ögonen och lugna ner oss. Vi undersöker vilka förnimmelser och känslor som finns i kroppen. Alla förnimmelser får vara precis som de är, ingenting behöver ändras. När ögonen är stängda kan du bättre märka vad som händer inom dig. 

Först riktar vi uppmärksamheten mot benen. Vad känner du i benen? Känns de kanske rastlösa? Tunga eller lätta? Kalla eller varma? Märker du något i benen som berättar om en känsla? 

Flytta sedan din inre blick och din andning till mitten av kroppen. Hur känns det i magen? Och i bröstet? Är det en avslappnad eller spänd känsla? Märker du något i magen eller bröstet som berättar om en känsla? 

Flytta sedan din inre blick och din andning till händerna, ända ut till fingertopparna. Hur känns de? Är de kalla eller varma? Känner du spänning i händerna eller är de avslappnade? Hur känns fingrarna? Märker du något i händerna som berättar om en känsla? 

Flytta sedan din inre blick och din andning till huvudet. Hur känns det i huvudet? Märker du något i huvudet som berättar om en känsla? 

Nu har vi gått igenom hela kroppen från tårna till huvudet. Andas lugnt några gånger i din egen takt. För sedan tillbaka din uppmärksamhet till platsen där du är och rör lite på fingrar och tår. När det känns bra kan du öppna ögonen. 

• Kort som beskriver lektionsstrukturen 
• Låt klassen lysa – avtalet   
• Lugn musik eller instrument för samling 
• Väderkort 
• Vad tar du med dig in i klassen-kort 
• Låt klassen lysa – häfte 1 s. 2 
• Utdelningsblad: Hur får jag klassen att lysa? 
• Pensel eller sjal 
• Klassutmaning: Solstråle-uppgift (sol-bild och strålar) 

Låt klassen lysa- avtalet är bra att gå igenom redan före den första lektionen. Det är bra att ha avtalet synlig på varje lektion. 

Lektionsstrukturen kan gås igenom och visas med hjälp av bilder. 

Material: lugn musik eller instrument 

Berätta att lektionerna alltid börjar med en gemensam samling. Förklara också varför man gör så. 

Det rör sig ofta mycket i huvudet på oss, olika tankar och stämningar, särskilt när man kommer från rasten eller från en annan lektion och ska börja något nytt. Ibland är sinnet lugnt, men ofta kan det till och med vara som en storm av olika tankar. Det är viktigt att lugna ner sig inför något nytt. Att samla sig är en färdighet som man kan öva på, och det finns sätt man kan lära sig för att lugna ner sig själv. 

Vi provar tillsammans. 

Ta en bra sittställning så att dina fötter vilar stadigt mot golvet (eller fotstödet). Låt händerna vila i knät eller på bänken. Om det känns tryggt kan du stänga ögonen en stund eller rikta blicken mot bänken så att du får lugn och ro. Lugna andningen och därigenom hela kroppen. Andas in och andas länge ut. Upprepa några gånger. Snart hör du lugn musik eller ett ljud. Du kan fortsätta ha ögonen stängda eller blicken riktad mot bänken. 

Vi gör en liten fantasiresa. 

Tänk på en solig sommardag. Vad ser du? 

Fundera, medan musiken spelar, på hur solen känns mot ditt ansikte. 

Känner du värmen på kinderna? Kittlar solstrålarna på din näsa? 

Ta ännu några andetag och njut av den soliga stunden. När musiken eller ljudet slutar kan du lyfta blicken och vi är redo att börja tillsammans. 

Efter samlingen kan man prata kort. Hur kändes det? Hur känns det nu? Förändrades känslan på något sätt? Det finns inga rätt eller fel svar, alla upplever på sitt eget sätt. Att samla sig är inte alltid lätt om man inte har övat på det tidigare. 

Material:  Väderkort 

Väderkorten finns framme på tavlan eller synliga för alla. 

Många känner kanske redan till hur man kan observera vädret ute och beskriva det med olika symboler. Med hjälp av vädersymboler kan man också berätta hur man känner sig. Fundera på vilket väder du har i ditt sinne just nu. 

Man kan arbeta i en cirkel tillsammans med hela gruppen eller i mindre grupper. 

Det finns många väderkort framme. Varje elev väljer ett kort som passar. Eleven visar sitt kort och kan kort berätta varför den valde just det kortet och vilken känsla det beskriver. Påminn eleverna om vikten av att lyssna på varandra på ett respektfullt och uppmärksamt sätt. 

När alla har berättat lägger eleverna sina kort på golvet eller på tavlan och går tillbaka till sina platser. Kort med samma slags väder sorteras så att de ligger nära varandra. Tillsammans tittar vi på hur klassens väder ser ut idag. 

Grupper, som till exempel skolklasser, får alltid en gemensam atmosfär. Varje elevs eget väder påverkar klassens stämning, samtidigt som klassens atmosfär påverkar hur varje enskild elev känner sig. 

Exempel: Om någon kommer in i klassrummet leende och hälsar på andra blir de andra glada och hälsar tillbaka. Om klassen är ivrig över en rastlek smittar entusiasmen lätt av sig. 

Eleverna kan ge egna exempel. Påminn eleverna om att man bara berättar om egna upplevelser och inte nämner andra vid namn (Låt klassen lysa-överenskommelsen). 

Olika känslotillstånd är naturliga och hör till livet, även regniga dagar behövs. Men det är bra att förstå att vi alla kan påverka vår egen, andras och den gemensamma atmosfären. Vi kan också lära oss sätt att skydda oss från sådant som påverkar oss negativt. 

Låt klassen lysa-lektionernas mål är att lära sig sådana sätt. När vi lär oss fler sätt kan vi få sol att lysa i klassen, det vill säga att atmosfären blir mer positiv. Även om alla slags väder är viktiga och har sin betydelse, kan vi må bättre och lära oss bättre när vi kan påverka vårt eget humör och föra in mer solsken i klassen. 

Material: Vad tar du med dig in i klassen – kort 

Eleverna delas in i grupper och varje grupp får ett kort. På kortet står ett sätt att förbättra atmosfären i klassen. Genom att agera på detta sätt kan man lägga till solstrålar i klassen. Gruppen går in genom klassens dörr och visar det som står på kortet (t.ex. leende, beröm). De andra gissar vad det är för sätt att förbättra atmosfären gruppen visar upp. 

Ni får ett kort i gruppen. På kortet står ett sätt att agera som ger en positiv atmosfär i klassen. Visa tillsammans i gruppen det som står på kortet som pantomim när det är er tur att gå in i klassrummet. De andra gissar vad ni visar. 

Material:  Låt klassen lysa- häfte 1 s. 2 och Låt klassen lysa-arbetsblad 

Eleverna gör en egen uppgift där de skriver saker som passar dem själva för att stärka en positiv atmosfär i gruppen (sådant de har gjort själv eller något man kan göra). Man kan visa Låt klassen lysa-arbetsbladet på tavlan så att eleverna får hjälp med uppgiften. Avslutningsvis får de som vill dela med sig av vad de har skrivit, antingen till hela klassen, i gruppen eller i par. 

Nu får du fundera på sätt som du kan bidra med bra atmosfär i vår klass. Skriv in sådana sätt mellan solstrålarna. Du kan hitta på egna eller ta hjälp av exemplen på tavlan. 

Material: Låt klassen lysa-häfte 1 s. 2 

Längst ner på uppgiftssidan finns en läxa. Eleven hittar på något sätt att skapa en bra atmosfär hemma. Eleven gör detta hemma och observerar hur handlingen påverkar andra. I läxan skriver eleven vad hen gjorde och hur det påverkade familjemedlemmarna. 

Material: Sol-bild och solstrålar 

En stor sol sätts upp på klassens dörr eller vägg. Det finns strålar med olika handlingar som förbättrar klassens atmosfär. När en elev ser någon göra en sådan handling får hen sätta upp en solstråle på solen. Några solstrålar är tomma, så man kan skriva egna exempel på hur man kan förbättra atmosfären i klassen. 

Nu har den första Låt klassen lysa-lektionen genomförts. Idag pratade vi om hur allas känslor påverkar klassens atmosfär och vilka sätt vi kan använda för att skapa en positiv atmosfär i klassen. När vi gör saker som tar hänsyn till andra mår alla bättre och lär sig bättre. Nästa gång pratar vi mer om olika känslor och hur de syns och känns i oss. 

Material: lugn musik eller instrument, pensel eller sjal 

Idag har vi pratat om klassens atmosfär och om hur var och en kan påverka den, och hur klassens atmosfär påverkar oss. Vi har också funderat på sätt att förbättra atmosfären i klassen. Nu har ni också en uppgift som kan ge fler solstrålar till er klass. 

Tacka klassen för den gemensamma lektionen och lyft fram något som gick bra. (T.ex. Ni var ivriga att visa upp era kort under lekarna. Ni delade modigt med er av era olika känslor och väder.) 

Berätta att lektionerna alltid avslutas med en gemensam samlingsövning. 

Sitt lugnt och lägg huvudet mot bänken. Du kan stänga ögonen eller rikta blicken mot en punkt. Lyssna på musiken eller instrumentet. När du känner en lätt beröring på axeln av solstrålen (sjalen eller penseln) kan du lugnt gå ut / öppna ögonen och sitta tyst på din plats. 

Den vuxna går runt och rör lätt vid elevernas axlar med en sjal, pensel eller liknande.