På den här lektionen kommer vi att utforska vad som händer i hjärnan i känslomässiga situationer. Det kan hjälpa eleverna att bättre förstå sina egna känslor och beteenden. Förståelsen stödjer utvecklingen av viktiga självregleringsfärdigheter. Det kan också vara lättande för eleverna att veta att andra också upplever att deras hjärnor fungerar på samma sätt, och att de inte är avvikande i sina reaktioner.
Samtidigt funderar vi på vilka sätt vi själva kan påverka vårt välmående i känslomässiga situationer. Målet är att eleverna ska hitta fungerande regleringsmetoder för sig själva.
>> BEHÖRIGHETER:
• Kort som beskriver lektionens struktur
Lugn musik eller ljud för att sätta sig ner
• Bilder: hjärna, vakthund, ryggsäck och uggla
• Affisch och/eller kort om att påverka sitt mående
• Uppgift om att påverka sitt mående
• Mall för att prova metoder
• Pensel för varje elev/halvklass
Låt klassen lysa -avtal bör vara synligt i varje lektion och påminna om det i början av lektionen.
Lektionsstrukturen kan gås igenom och sättas upp med hjälp av bilder.
>> Sätta sig ner: Trygg plats
Snart kommer du att få gå på en liten mental resa till din trygghetsplats, men innan dess ska vi förbereda oss för att börja Klassens strålande lektion.
Ta en bra position på din stol så att dina fötter vilar stilla på golvet (eller fotstöd). Sätt dina händer på dina knän eller på bordet framför dig. Om du känner dig trygg kan du stänga ögonen en stund eller titta på bordet framför dig för att få lugn och ro. Låt oss lugna andningen och genom det hela kroppen. Andas in och långsamt ut. Upprepa några gånger. Snart kommer du att höra lugn musik/ljud, och du kan fortfarande hålla ögonen stängda eller titta på bänken och börja din resa.
Känslor är kroppens meddelanden som uppstår genom våra sinnen, baserat på inre eller yttre upplevelser och de tolkningar som vi gör av dem. Känslor berättar för oss hur vi upplever en situation och vad vi behöver för att må bra. Känslor leder oss mot trygghet och nöje, bort från fara och obehag. Känslor känns som fysiska sensationer i kroppen, hörs som tankar i huvudet och syns i vårt kroppsspråk, ansiktsuttryck, tonläge och beteende.
Under denna lektion utvidgar vi vårt känslospråk och undersöker hur känslor syns, hörs och känns i oss. Att känna igen och sätta ord på sina egna och andras känslor stödjer kommunikationen i klassrummet.
”Varg”-känslokort (eller andra känslokort med en bild av hela kroppen)
”Var känns känslorna?” uppgift
”Situation-känsla”-kort och frågorna till dem
Mood Tracker uppgift
Hemuppgift
Låt klassen lysa -kontraktet bör alltid vara synligt under lektionerna och påminnas om vid lektion
>> Fingerandning
Behövs: lugn musik eller spelare
Vi börjar lektionen med att gemensamt sätta oss till ro.
Ta en bra sittställning på din stol eller på golvet så att dina fötter kan vila stilla på golvet (eller fotstöd). Lyft ena handen framför dig och öppna fingrarna brett. Börja sedan att röra pekfingret på den andra handen upp och ner längs varje finger på den öppna handen, börja från tummen. När du rör fingret uppåt, andas in. Håll andan ett ögonblick vid fingerets topp. När du går ner med fingret, andas ut och håll andan ett ögonblick innan du fortsätter med nästa finger. Gör alla fingrar i takt med din egen andning.
Nästa steg är att när musiken/spelaren spelas, får du göra fingerandningarna i din egen takt. Om du känner dig trygg kan du stänga ögonen för en stund eller titta på din hand för att få lugn.
Efter att vi har satt oss till ro, kan vi kort prata om hur det kändes. Hur känns det nu? Har något förändrats i ditt mående? Det finns inga rätta eller fel svar, alla upplevelser är egna. Att sätta sig till ro kan vara svårt om man inte har övat på det tidigare.
>> Undervisning: Utforska känsloordlistan
Behövs: Känsloordlista – affisch
Känslor är kroppens meddelanden, och vi kan känna flera av dem samtidigt. Genom att lyssna på dina känslor kan du känna efter vad du behöver och hur du ska agera i en situation. Känslornas uppgift är att skydda oss, eftersom de leder oss bort från fara mot trygghet.
Vissa känslor är lätta och enkla. De säger oss att det vi behöver för stunden har uppfyllts. Tunga och svåra känslor berättar att vi behöver något för att må bra.
Varje känsla har en viktig uppgift. Ilska ger oss mod att försvara oss själva eller andra. Rädsla hjälper oss att vara uppmärksamma i farliga situationer och att ta oss till trygghet. Glädje och nöje uppmuntrar oss att göra saker som är bra för oss själva och andra och hjälper oss att rikta oss mot det som gör oss bra. Därför behövs alla känslor.
Alla har sina egna känslor i olika situationer, så man kan inte säga att någon annans eller ens egna känsla är rätt eller fel. Det är därför viktigt att respektera sina egna och andras känslor. Det är helt okej att känna så här just nu eller att en vän känner på ett annat sätt.
Alla kan påverka sina egna känslor, alltså reglera dem. De färdigheterna kommer vi att öva på under nästa ”Klassen att lysa”-lektion.
På denna affisch ser du många olika känsloord. De är sorterade under rubriker och i vissa fall förstärks känslan ju längre ner du går på listan. Det finns säkert många bekanta känsloord, men också nya ord. Om du inte förstår vad ett känsloord betyder, fråga en vän eller vuxen. Målet är att du ska lära dig nya känsloord och kunna berätta mer om dina känslor.
Nästa steg är att undersöka hur dessa olika känslor syns, hörs och känns i oss. Hos oss alla syns, känns och hörs de på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel sätt. Till exempel uttrycks känslor på olika sätt i olika kulturer.
>>I ansiktsuttryck
I olika känslotillstånd ser våra ansikten olika ut.
Vilka tecken på känslor har du observerat i ansikten? (t.ex. leende, grimas, tårar)
Vi testar tillsammans hur glädje/rädsla/skam/sorg/ro ser ut i ansiktet.
>> I tonlägen
Känslotillstånd går att höra i vår tal. Tonläge innebär hur något sägs, inte vad som sägs.
Vi testar tillsammans hur glädje/ilska/sorg låter. Vi säger ett kort ord, t.ex. ”Hej!” med olika känslor. Vad märker du? (T.ex. ändras ljudstyrka och talhastighet).
En vuxen säger: ”Du är jättebra!” med en arg röst. Eleverna röstar om de tror på tonläget (hur det sades) eller orden (vad som sades). Vad tänker du när tonläge och ord är i konflikt?
>> I beteende
Känslor ger oss kraft att agera. De syns även i hur vi agerar i en situation (t.ex. om vi vänder bort oss, går iväg, knuffar eller kramar).
>> I kroppsspråk
Känslor kan även synas i vårt kroppsspråk, det vill säga hur våra händer eller ben är placerade (händerna i kors, knutna eller sträckta utåt), eller om de är spända eller avslappnade.
Har du märkt något i din egen eller någon annans kroppsspråk som kan berätta om känslor?
De elever som vill kan komma och visa känslor genom pantomim. Skådespelaren får ett Susi-kort som visar en grundläggande känsla, och kan använda kortet som inspiration för sin uppvisning. Man kan också visa känslan på sitt eget sätt. Vi fokuserar på att känslan syns inte bara i ansiktet utan också i kroppen (t.ex. händer, ben, hållning). Andra gissar vilken känsla som visas.
Efter att rätt känsla gissats kan alla prova att visa känslan och diskutera observationer. Vi kan också göra så att alla deltagare tar samma position och uttryck som skådespelaren. Sedan gissar vi känslan och pratar om våra upplevelser. (För gissare:)
Hur gissade du känslan/bodyspråket hos den som visade känslan?
(För alla:)
Vad hände i kroppen/ansiktet? Vad spändes/lättade/relaxerades/aktiverades?
>> Tankar i huvudet
Ofta när en känsla dyker upp i vårt medvetande har vi redan känt flera fysiska reaktioner i kroppen. Med våra tankar kan vi förstärka eller dämpa våra känslor. Negativa tankar (t.ex. ”Det här kommer aldrig att gå”, ”Jag är dålig”, ”Det här är läskigt eller nervöst”) får oss att må sämre. Upplyftande tankar (t.ex. ”Inget att oroa sig för, det här klarar vi”, ”Gör ditt bästa”, ”Tänk på den här fina upplevelsen”) kan lugna oss och få oss att må bättre. Vi kommer att prata mer om detta senare på ”Klassen att lysa” -lektionerna.
>> Känslor och fysiologiska förändringar i kroppen
Kroppen är känslornas hem och de kan kännas på många olika sätt. Magkänsla, tryck i halsen, tyngd på bröstet, varma kinder, svettiga händer eller tunga eller skakiga händer och ben.
Hur har känslorna känts i din kropp?
>> Uppgift: Var känslorna känns – arbetsblad
Behövs: Var känslorna känns – arbetsblad + skrivbok, färgpennor och lim
Vi går igenom en känsla åt gången. En vuxen säger en känsla och en färg som eleven ska använda för att färglägga kroppen, där känslan känns. För att hjälpa eleverna att känna igen känslan, kan vi be dem tänka på en situation där de upplevde denna känsla. Avslutningsvis kan de som vill dela sina observationer med resten av klassen.
>> Hemuppgift: Känslopolisen
Behövs: Hemuppgift – arbetsblad
I hemuppgiften är du en känslopolisen under en viss tid (t.ex. en dag, en vecka). Håll koll på känslor hos dig själv eller de runt omkring dig. När du märker en känsla från arbetsbladet, sätt ett kryss vid den. Du kan märka och sätta kryss för samma känsla flera gånger. Du kan också bjuda in andra familjemedlemmar att vara känslopoliser också.
Eleverna arbetar i grupper om fyra. Gruppen får en hög med diskussionskort som beskriver situationer och en känsloordlista. Vid behov kan vi också använda en kortare ordlista med bilder eller en engelskspråkig ordlista. En elev i taget tar ett kort från högen och läser situationen högt för de andra. Vi funderar tillsammans:
Vilken känsla skulle personen i situationen kunna ha och varför?
Finns det andra personer i situationen? Vilka känslor kan de ha?
Hur kan man agera i situationen?
>> Klassutmaning: Mood Tracker- uppgift i klassrummet
Behövs: Mood Tracker – uppgift
Nästa klassutmaning är en uppgift för att observera dina egna känslor, alltså Mood Tracker. Vid ett passande tillfälle under dagen, stanna upp och tänk på vilka känslor du har. Vilken känsla känns starkast? Färglägg en godispusselbit i den färg som motsvarar känslan. Om du känner en annan känsla, färglägg en godispusselbit med den färgen och skriv känslan på godispusselbiten.
>> Asettuminen: Kroppsscanning
Idag har vi pratat om känslor som är kroppens viktiga meddelanden till oss. Känslor berättar vad vi behöver för att må bra. Vissa känslor känns lätta och enkla, andra tunga och lite svårare. Alla känslor har dock sin viktiga uppgift. Nu ska ni få observera era egna känslor i ”Känsloscan”-uppgiften.
Vi tackar klassen för lektionen och lyfter fram något gemensamt som gick bra (t.ex. ”Ni var väldigt entusiastiska i pantomimen. Ni funderade bra på var känslorna känns i kroppen”).
Vi berättar att lektionen avslutas alltid med att vi lugnar ner oss tillsammans.
Idag gör vi en kroppsscanning, där ni får känna efter, en kroppsdel i taget, vilka känslor ni har.
(Justerat från Jemmasens Kroppsscanning för barn):
När vi håller ögonen öppna ser vi vad som händer omkring oss. Om vi vill se vad som händer i vårt inre måste vi stänga ögonen och lugna oss. Vi undersöker vilka känslor och upplevelser vi hittar i kroppen. Alla känslor får vara precis som de är, inget behöver förändras. När ögonen är stängda kan du bättre observera vad som händer inuti.
Först fokuserar vi på våra fötter. Vad känner du i dina fötter? Känns de kanske oroliga? Tunga eller lätta? Kalla eller varma? Märker du något i fötterna som berättar om någon känsla?
Flytta din inre blick och andning till magen och bröstet. Vad känner du i magen? Och i bröstet? Är det avslappnat eller spända? Märker du något där som berättar om en känsla?
Flytta sedan din inre blick och andning till dina händer, ända ut till fingertopparna. Hur känns de? Är de kalla eller varma? Känner du spänning i händerna eller är de avslappnade? Känns fingrarna kalla eller varma? Märker du något i händerna som berättar om en känsla?
Flytta din inre blick och andning till huvudet. Hur känns det i huvudet? Märker du något där som berättar om en känsla?
Nu har vi gått igenom hela kroppen från tår till topp. Andas några gånger i din egen takt. Sedan ta din uppmärksamhet tillbaka till den plats du är på och gör små rörelser med fingrarna och tårna. När du känner att det känns bra kan du öppna ögonen.
Atmosfären i klassrummet skapas genom möten och interaktioner. Individens känslomässiga tillstånd och beteende påverkar den gemensamma atmosfären, och å andra sidan påverkar den gemensamma atmosfären individen. Klassrummets atmosfär är en viktig faktor för elevens välmående, trivsel och lärande. En positiv atmosfär får klassen att lysa.
Under denna lektion undersöker vi den egna sinnesstämningen och den gemensamma klassrumsatmosfären med hjälp av väderkort. Samtidigt funderar vi på vilka handlingar varje elev kan vidta för att skapa en positiv atmosfär i klassrummet och samtidigt stödja sitt eget välmående.
Jag som en del av gruppen, gruppens påverkan på mig. Vad bidrar jag med till gruppen?
>> BEHÖVLIGA MATERIAL:
Låt klassen lysa –avtal
Kort som beskriver lektionens struktur
Lugn musik eller en ljudkälla för att komma i rätt stämning
Väderkort
Blå tejp
Vad du tar med dig in i klassrummet – lekskorts
Mitt eget solblad + tom anteckningsbok
Hur får vi klassrummet att lysa – affisch
För uppföljningsuppgiften: sol och solstrålar
Pensel för avslutande sättning
Låt klassen lysa –avtalet är bra att gå igenom innan första lektionen. Avtalet bör finnas synligt på varje lektion.
Lektionsstrukturen kan gås igenom och sättas upp med hjälp av bilder.
>> Sätta sig till rätta: Fantasiresa till sommaren
Behövs: Lugn musik eller ljudkälla (Koshi)
Förklara att lektionerna alltid börjar med en gemensam sättning. Förklara varför detta görs:
Det snurrar mycket tankar och känslor i huvudet, särskilt när man kommer från en rast eller en annan lektion för att börja en ny. Ibland är sinnet lugnare, men ofta kan det vara som en virvelvind av alla möjliga tankar. Det är viktigt att lugna ner sig inför en ny uppgift. Att sätta sig till rätta är en förmåga som man kan öva på, och det finns olika tekniker som kan användas för att lugna ner sig.
Vi provar tillsammans.
Sätt dig bekvämt på din stol så att dina fötter kan slappna av mot golvet (eller fotstöd). Sätt händerna på dina knän eller på bordet framför dig. Om du känner dig trygg, kan du blunda en stund eller titta på ditt bords lock för att få en stund av lugn. Låt andningen bli lugn och hela kroppen följa med. Andas in och ut långsamt. Upprepa några gånger. Snart kommer du att höra lugn musik/ljud, och du kan fortfarande hålla ögonen stängda eller titta på ditt bord.
Vi gör en liten fantasiresa.
Tänk på en solig sommardag. Vad ser du?
Tänk på hur solen känns på ditt ansikte.
Känner du värmen på kinderna? Kittlar solens strålar på din näsa?
Ta ett par djupa andetag och njut av den soliga känslan. När musiken/ljudet slutar kan du öppna ögonen och vi är redo att börja tillsammans.
Efter sättningen kan vi kort prata om det. Hur kändes det? Hur mår du nu? Har något förändrats? Det finns inga rätt eller fel svar, varje upplevelse är individuell. Att sätta sig till rätta är inte alltid lätt om man inte har övat på det.
>> Aktivitet: Väderkort och gruppuppgift
Behövs: Väderkort
Väderkort visas på tavlan eller på något annat sätt så att alla kan se dem.
För många är det redan bekant att observera vädret utanför och beskriva det med vädertecken. Med hjälp av vädertecknen kan man också beskriva hur man själv känner sig. Tänk på vilket väder du har just nu i ditt sinne.
Vi kan nu börja jobba tillsammans i en cirkel eller i mindre grupper.
Det finns många väderkort. Varje elev väljer ett kort som passar dem. Sedan presenterar varje elev sitt kort genom att visa det eller kort förklara varför de valde just det vädret och vilken känsla det beskriver. Påminn om att lyssna respektfullt.
När alla har presenterat sina kort, lägger eleverna sina väderkort på golvet eller tavlan och går tillbaka till sina platser. Vi grupperar de kort som har samma väder nära varandra. Tillsammans undersöker vi vilket väderklassrummet har idag.
>> Undervisning: Klassrummets klimat
För grupper som skolklasser bildas alltid ett gemensamt väder eller klimat. Varje individs sinnesstämning påverkar klassrummets känslomässiga klimat. Å andra sidan påverkar klassrummets känslomässiga klimat varje individs sinnesstämning.
Exempel: Om någon går in i klassrummet och ler och hälsar på andra, blir de andra glada och svarar på hälsningen. Om alla är ivriga över en gemensam rastaktivitet, smittar entusiasmen lätt av sig på de andra.
>> Har ni några exempel på när någon har tagit med en bra atmosfär till klassen?
Eleverna kan dela med sig av sina egna exempel. Påminn om att endast dela egna upplevelser utan att nämna andra vid namn (Klassrummet ska lysa –avtalet).
Olika sinnesstämningar är naturliga och hör till människolivet, även regnväder är viktigt. Med sinnesstäming talar vi om hurdant humör man är på. Om någon i klassen är på dåligt humör , så blir snabbt någon anna kanske också arg eller ledsen. Likaså om någon är på väligt bra humör, så kan det göra någon anna glad och pigg. På så sätt kan vi påverka vår egen, andras och den gemensamma sinnesstämningen. Vi kan också lära oss att skydda oss från oönskade effekter av andras sinnesstämningar.
Under ”Låt klassen lysa” -lektionerna är målet att lära sig metoder för detta. Ju fler metoder vi lär oss, desto mer kommer klassrummets ”sol” att lysa, och den gemensamma atmosfären blir mer positiv. Även om alla väder är viktiga och har sin plats, kan vi lära oss bättre när vi kan reglera vår egen känsla och få sol i både vårt eget sinne och klassrummets klimat.
>> Gruppuppgift: Vad tar du med dig in i klassrummet när du går in? – lek
Behövs: Vad tar du med dig in i klassrummet – lekskorts
Eleverna delas in i grupper och får ett kort. På kortet står en metod för att förbättra klassrummets atmosfär, som kan bidra till mer sol i rummet. Gruppen turas om att komma in genom klassrummets dörr och visa den handling som står på deras kort (t.ex. ett leende, ett beröm). De andra gissar vilken metod som står på kortet.
>> Uppgift: Mitt eget solblad
Behövs: Mitt eget solblad + anteckningsbok, skrivverktyg och lim
Eleverna gör ett solblad där de skriver ner de metoder de kan använda för att förbättra gruppens atmosfär (som de har använt själva eller skulle kunna använda). Till slut kan de som vill eller alla eleverna dela med sig av någon metod till hela klassen/gruppen/kompisen. För solbladen kan anteckningsböcker användas för materialet ”Låt klassen lysa”.
>> Hemuppgift/:
Nedre delen av solbladet innehåller en hemuppgift.
Hemuppgift: Tänk på ett sätt att ta med solens strålar hem. Skriv ner vad du gjorde och hur du märkte att det påverkade dina familjemedlemmar.
>> Klassutmaning: Solstråle – uppgift
Behövs: Klippt sol, Solstråle – strimlor, Hur får vi klassrummet att lysa – affisch
En stor sol sätts upp på klassdörren eller väggen. I klassrummet finns strimlor där det står metoder för att förbättra gruppens atmosfär. När en elev ser någon i klassrummet som utför en sådan handling, får hen sätta fast strimlan på solen. Några av strimlorna är tomma så att andra kan skriva ner ytterligare observerade metoder.
>> Avslappning: Solstrålens beröring
Behövs: Lugn musik eller ljudkälla, sjal eller pensel
Idag har vi pratat om klassrummets atmosfär och hur var och en av oss kan påverka den och hur klassrummets atmosfär påverkar oss. Vi har också funderat på metoder för att förbättra atmosfären. Nu har ni också en uppgift som hjälper till att få in fler solstrålar i klassrummet.
Tacka klassen för lektionen och lyft fram någon gemensam framgång (t.ex. Ni var ivriga att delta i leken. Ni visade modigt era väderkort).
Förklara att lektionen alltid avslutas med en gemensam avslappningsövning.
Sätt dig i en avslappnad position och luta huvudet mot bordet. Om du vill kan du blunda eller rikta din blick mot ett specifikt ställe. Lyssna på musiken/ljudet. När du känner solstrålens lätta beröring på din axel, får du tyst lämna rummet eller öppna ögonen och sitta stilla på din plats.
En vuxen går runt och vidrör barnens axlar med en sjal, pensel eller liknande.
