LEKTION 2: Känslor 

Kort som beskriver lektionsstrukturen 

• ”Låt klassen lysa” kontrakt 
• Lugn musik eller en ljudkälla för etablering 
• ”Glidbacke”- och ”fingerandning”-affisch 
• Känslolistor (https://ryhmarenki.fi/wp-content/uploads/2019/03/Kansloord-kort.pdf)  
• Affisch om hur känslor syns, hörs och känns 
• ”Varg”-känslokort (eller andra känslokort med en bild av hela kroppen) 
• ”Var känns känslorna?” uppgift 
• ”Situation-känsla”-kort och frågorna till dem 
• Mood Tracker uppgift 
• Hemuppgift 
• Låt klassen lysa -kontraktet bör alltid vara synligt under lektionerna och påminnas om vid lektion 

Behövs: lugn musik eller spelare 

Vi börjar lektionen med att gemensamt sätta oss till ro. 

Ta en bra sittställning på din stol eller på golvet så att dina fötter kan vila stilla på golvet (eller fotstöd). Lyft ena handen framför dig och öppna fingrarna brett. Börja sedan att röra pekfingret på den andra handen upp och ner längs varje finger på den öppna handen, börja från tummen. När du rör fingret uppåt, andas in. Håll andan ett ögonblick vid fingerets topp. När du går ner med fingret, andas ut och håll andan ett ögonblick innan du fortsätter med nästa finger. Gör alla fingrar i takt med din egen andning. 

Nästa steg är att när musiken/spelaren spelas, får du göra fingerandningarna i din egen takt. Om du känner dig trygg kan du stänga ögonen för en stund eller titta på din hand för att få lugn. 

Efter att vi har satt oss till ro, kan vi kort prata om hur det kändes. Hur känns det nu? Har något förändrats i ditt mående? Det finns inga rätta eller fel svar, alla upplevelser är egna. Att sätta sig till ro kan vara svårt om man inte har övat på det tidigare.

Behövs: Känsloordlista – affisch 

Känslor är kroppens meddelanden, och vi kan känna flera av dem samtidigt. Genom att lyssna på dina känslor kan du känna efter vad du behöver och hur du ska agera i en situation. Känslornas uppgift är att skydda oss, eftersom de leder oss bort från fara mot trygghet. 

Vissa känslor är lätta och enkla. De säger oss att det vi behöver för stunden har uppfyllts. Tunga och svåra känslor berättar att vi behöver något för att må bra. 

Varje känsla har en viktig uppgift. Ilska ger oss mod att försvara oss själva eller andra. Rädsla hjälper oss att vara uppmärksamma i farliga situationer och att ta oss till trygghet. Glädje och nöje uppmuntrar oss att göra saker som är bra för oss själva och andra och hjälper oss att rikta oss mot det som gör oss bra. Därför behövs alla känslor. 

Alla har sina egna känslor i olika situationer, så man kan inte säga att någon annans eller ens egna känsla är rätt eller fel. Det är därför viktigt att respektera sina egna och andras känslor. Det är helt okej att känna så här just nu eller att en vän känner på ett annat sätt. 

Alla kan påverka sina egna känslor, alltså reglera dem. De färdigheterna kommer vi att öva på under nästa ”Klassen att lysa”-lektion. 

På denna affisch ser du många olika känsloord. De är sorterade under rubriker och i vissa fall förstärks känslan ju längre ner du går på listan. Det finns säkert många bekanta känsloord, men också nya ord. Om du inte förstår vad ett känsloord betyder, fråga en vän eller vuxen. Målet är att du ska lära dig nya känsloord och kunna berätta mer om dina känslor. 

Behövs: Affisch ”Känslor syns, hörs och känns” 

Nästa steg är att undersöka hur dessa olika känslor syns, hörs och känns i oss. Hos oss alla syns, känns och hörs de på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel sätt. Till exempel uttrycks känslor på olika sätt i olika kulturer. 

I olika känslotillstånd ser våra ansikten olika ut. 

Vilka tecken på känslor har du observerat i ansikten? (t.ex. leende, grimas, tårar) 

Vi testar tillsammans hur glädje/rädsla/skam/sorg/ro ser ut i ansiktet. 

Känslotillstånd går att höra i vår tal. Tonläge innebär hur något sägs, inte vad som sägs. 

Vi testar tillsammans hur glädje/ilska/sorg låter. Vi säger ett kort ord, t.ex. ”Hej!” med olika känslor. Vad märker du? (T.ex. ändras ljudstyrka och talhastighet). 

En vuxen säger: ”Du är jättebra!” med en arg röst. Eleverna röstar om de tror på tonläget (hur det sades) eller orden (vad som sades). Vad tänker du när tonläge och ord är i konflikt?

Känslor ger oss kraft att agera. De syns även i hur vi agerar i en situation (t.ex. om vi vänder bort oss, går iväg, knuffar eller kramar). 

Känslor kan även synas i vårt kroppsspråk, det vill säga hur våra händer eller ben är placerade (händerna i kors, knutna eller sträckta utåt), eller om de är spända eller avslappnade. 

Har du märkt något i din egen eller någon annans kroppsspråk som kan berätta om känslor? 

Behövs: Susi – känslokort 

Tukiliitto: https://www.tukiliitto.fi/tukiliitto-ja-yhdistykset/kehittamistoiminta/paattyneet-hankkeet/mahti-projekti/mahti-tunnekortit/ 

De elever som vill kan komma och visa känslor genom pantomim. Skådespelaren får ett Susi-kort som visar en grundläggande känsla, och kan använda kortet som inspiration för sin uppvisning. Man kan också visa känslan på sitt eget sätt. Vi fokuserar på att känslan syns inte bara i ansiktet utan också i kroppen (t.ex. händer, ben, hållning). Andra gissar vilken känsla som visas. 

Efter att rätt känsla gissats kan alla prova att visa känslan och diskutera observationer. Vi kan också göra så att alla deltagare tar samma position och uttryck som skådespelaren. Sedan gissar vi känslan och pratar om våra upplevelser. 
(För gissare:) 

Hur gissade du känslan/bodyspråket hos den som visade känslan? 

(För alla:) 

Vad hände i kroppen/ansiktet? 
Vad spändes/lättade/relaxerades/aktiverades? 

Ofta när en känsla dyker upp i vårt medvetande har vi redan känt flera fysiska reaktioner i kroppen. Med våra tankar kan vi förstärka eller dämpa våra känslor. Negativa tankar (t.ex. ”Det här kommer aldrig att gå”, ”Jag är dålig”, ”Det här är läskigt eller nervöst”) får oss att må sämre. Upplyftande tankar (t.ex. ”Inget att oroa sig för, det här klarar vi”, ”Gör ditt bästa”, ”Tänk på den här fina upplevelsen”) kan lugna oss och få oss att må bättre. Vi kommer att prata mer om detta senare på ”Klassen att lysa” -lektionerna. 

Kroppen är känslornas hem och de kan kännas på många olika sätt. Magkänsla, tryck i halsen, tyngd på bröstet, varma kinder, svettiga händer eller tunga eller skakiga händer och ben. 

Hur har känslorna känts i din kropp? 

Behövs: Var känslorna känns – arbetsblad + skrivbok, färgpennor och lim 

Vi går igenom en känsla åt gången. En vuxen säger en känsla och en färg som eleven ska använda för att färglägga kroppen, där känslan känns. För att hjälpa eleverna att känna igen känslan, kan vi be dem tänka på en situation där de upplevde denna känsla. Avslutningsvis kan de som vill dela sina observationer med resten av klassen. 

Behövs: Hemuppgift – arbetsblad 

I hemuppgiften är du en känslopolisen under en viss tid (t.ex. en dag, en vecka). Håll koll på känslor hos dig själv eller de runt omkring dig. När du märker en känsla från arbetsbladet, sätt ett kryss vid den. Du kan märka och sätta kryss för samma känsla flera gånger. Du kan också bjuda in andra familjemedlemmar att vara känslopoliser också. 

Behövs: Situation-känsla – kort, känsloordlista 

Eleverna arbetar i grupper om fyra. Gruppen får en hög med diskussionskort som beskriver situationer och en känsloordlista. Vid behov kan vi också använda en kortare ordlista med bilder eller en engelskspråkig ordlista. En elev i taget tar ett kort från högen och läser situationen högt för de andra. Vi funderar tillsammans: 

Vilken känsla skulle personen i situationen kunna ha och varför? 

Finns det andra personer i situationen? Vilka känslor kan de ha? 

Hur kan man agera i situationen? 

Behövs: Mood Tracker – uppgift 

Nästa klassutmaning är en uppgift för att observera dina egna känslor, alltså Mood Tracker. Vid ett passande tillfälle under dagen, stanna upp och tänk på vilka känslor du har. Vilken känsla känns starkast? Färglägg en godispusselbit i den färg som motsvarar känslan. Om du känner en annan känsla, färglägg en godispusselbit med den färgen och skriv känslan på godispusselbiten. 

Idag har vi pratat om känslor som är kroppens viktiga meddelanden till oss. Känslor berättar vad vi behöver för att må bra. Vissa känslor känns lätta och enkla, andra tunga och lite svårare. Alla känslor har dock sin viktiga uppgift. Nu ska ni få observera era egna känslor i ”Känsloscan”-uppgiften. 

Vi tackar klassen för lektionen och lyfter fram något gemensamt som gick bra (t.ex. ”Ni var väldigt entusiastiska i pantomimen. Ni funderade bra på var känslorna känns i kroppen”). 

Vi berättar att lektionen avslutas alltid med att vi lugnar ner oss tillsammans. 

Idag gör vi en kroppsscanning, där ni får känna efter, en kroppsdel i taget, vilka känslor ni har. 

(Justerat från Jemmasens Kroppsscanning för barn): 

När vi håller ögonen öppna ser vi vad som händer omkring oss. Om vi vill se vad som händer i vårt inre måste vi stänga ögonen och lugna oss. Vi undersöker vilka känslor och upplevelser vi hittar i kroppen. Alla känslor får vara precis som de är, inget behöver förändras. När ögonen är stängda kan du bättre observera vad som händer inuti. 

Först fokuserar vi på våra fötter. Vad känner du i dina fötter? Känns de kanske oroliga? Tunga eller lätta? Kalla eller varma? Märker du något i fötterna som berättar om någon känsla? 

Flytta din inre blick och andning till magen och bröstet. Vad känner du i magen? Och i bröstet? Är det avslappnat eller spända? Märker du något där som berättar om en känsla? 

Flytta sedan din inre blick och andning till dina händer, ända ut till fingertopparna. Hur känns de? Är de kalla eller varma? Känner du spänning i händerna eller är de avslappnade? Känns fingrarna kalla eller varma? Märker du något i händerna som berättar om en känsla? 

Flytta din inre blick och andning till huvudet. Hur känns det i huvudet? Märker du något där som berättar om en känsla? 

Nu har vi gått igenom hela kroppen från tår till topp. Andas några gånger i din egen takt. Sedan ta din uppmärksamhet tillbaka till den plats du är på och gör små rörelser med fingrarna och tårna. När du känner att det känns bra kan du öppna ögonen.